Recension
- True Notes vol. 1 (CD) Okayplayer
- 2004
- Okayplayer Records/Decon/K7/Playground
Säkert försvar, dominant mittfält, tveksamt anfall
Lyssna
Externa länkar
- Okayplayer Records
- Här kan du läsa mer om skivan och lyssna innan du bestämmer dig.
Som att få smälla på bollen mot öppet mål från två meters håll och ändå inte lyckas med mer än stolpe in. Så känns det när jag lyssnar på ”True Notes vol. 1″, den första utgåvan på The Roots nystartade skivbolag Okayplayer Records.
Uppställningen som mönstrats är i det närmaste oklanderlig ur ett okay-hiphop-perspektiv. Säkra spelare som sällan gör bort sig. Ärrade veteraner och spännande nykomlingar. Samtidigt ont om den sort som gör den oväntade dragningen och snurrar upp försvaret för att avgöra matchen på egen hand. (Borde jag sluta med fotbollsliknelserna nu? Nej, EM har bara startat. Det är ont om Ljungbergare och Zlatans här, gott om Lucics och Linderothare. Ja, ja, jag ska försöka sluta nu.)
Kan inte sticka under stol med att jag saknar en del av de mest givna (Erykah, Meshell, Jill Scott), men de kommer väl till soulutgåvan. Men var är Common och Talib Kweli?
På något vis känns det skönt att konstatera att några av de främsta okay-aktivisterna och klackfavoriterna är de som skiner mest. Skillz souldränkta och stötiga ”Take It Back” skulle kunna göra ett oväntat mål ur fel vinkel. (Förlåt, jag ska sluta nu.) Jean Grae bjuder på en syssling till Jurassic 5:s ”Concrete Schoolyard” i utsökta sommartidsmelodin ”Keep Livin” (hennes andra bidrag den mörkare ”Fall Back” är inte riktigt lika bra). Little Brother levererar mer sommarkänsla i brasse-influerade ”Shake It” (samtidigt som de för all del gör en plattmatch i ”On and On”, men ändå: exakt hur ont gör det att de spelar U21 istället för EM om en knapp vecka?).
The Roots själva då? Ja, de levererar en potentiell livefavorit i ropet ”Y'All Know Who” (med svaret The Legendary Roots Crew). Precis som första singeln, ”Don't Say Nuthin”, från kommande ”Tipping Point” är den något av en återgång till den äckligt disciplinerade och kompakta hiphop som var bandets signum före eklektobomben ”Phrenology”.
Ett utropstecken bland inhopparna är definitivt Truck & Mac med studsiga besöket i leran på Bubbas bakgård. Frågan är bara hur många gånger till det går att använda en titel som ”Bang Bang”?
Men det är väl mycket spel på mittplan för att jag ska vara riktigt nöjd. Så trots en imponerande laguppställning kommer ”True Notes vol. 1″ bara undan med ett 1-0 i 88:e minuten via en stolpträff från två meters håll.
Publicerad: 2004-06-13 00:00 / Uppdaterad: 2007-04-26 09:23
15 kommentarer
recensera gustaF kjellvanders mästerverk!
#
jävla skitrecension!!
#
usch och twee för sport.
"(Förlåt, jag ska sluta nu.)" känns märklig när recensenten inte alls slutar då. Det kanske skulle vara roligt? Men det var det ju inte. Dåså.
#
betyder det att aceyalone inte gjorde bra ifrån sig här heller?
#
burken: Aceyalone får godkänt. Roligast är att han kör en variant på Chingys "Right Thurr". Det var lite oväntat, men samtidigt självklart.
#
Huhyuh
#
Vad har D'angelo tagit vägen???
#
Men Supastition då? Han är en rolig karbonkopia på Micke Nilsson – sen i utvecklingen och ett sent genombrott; pålitlig och spännande ever since – fast med mer flyt då.
I september sägs nu "Chain Letters" finnas ute.
#
Mos: Ola tycker att Nicolay & Supastition är bäst på samlingen. Jag tycker att "The Williams" är bra (som Mikael Nilsson på backplats).
#
Mos: "The Williams" är samlingens i särklass bästa låt om du frågar mig.
#
Patrik-Ola knäcker nog Lars-Tommy ändå. Blir intressant att se vad Nicolay och Supa kan göra ihop på albumet.
#
Patrik, jag håller med om att med tanke på laguppställningen så borde det ha blivit fler snygga strutar i krysset än vad det blev. Betyget kan jag inte säga något om. Men vad menar du med att det skulle vara "ont om den sort som gör den oväntade dragningen"
Madlib, Aceyalone och RJD2 mfl är ju med och de bjuder ju alltid på oväntade och överaskande vändningar i sin musik. Madlib är den mest infallsrike, fantasifulle, kreatöreen på hip-hop scenen idag. Och han om någon är hip-hopens svar på Zlatan.
#
Lenny: Du har så klart en klar poäng där. My bad. Tyvärr gör de mellanmatcher här.
#
vafan, Madlib's beat på "K.O. Player" är ju kalas… Och det omnämns inte ens!
Aceyalone levererar fint också över det.
#
jag tycker det beat som madlib levererar är skitbull, det sabbade mycket av skivan
#
Kommentera eller pinga (trackback).