dagensskiva.com

48 timmar

Recension

Ulrich Schnauss: A Strangely Isolated Place
A Strangely Isolated Place (CD) Ulrich Schnauss
2003
City Centre Offices/Import
8/10

Vacker som en sommaräng

Lyssna

Sök efter skivan

”Far Away Trains Passing By”.

Smaka på den titeln.

”Far Away Trains Passing By”.

Kanske är det bara jag, men de orden målar upp en oerhört poetisk bild på insidan av mina näthinnor. En bild fylld av värme, trygghet och nostalgi. Känslan av att ligga på en avsides äng en svensk sommardag innan den riktiga sommarvärmen lagt sig som ett täcke över landet. Ligga på rygg med ett grässtrå i munnen medan blommarna omkring exploderar i sommarens tidiga färgprakt. Några nyvakna bin som surrar i närheten samtidigt som ett förbipasserande flygplan ritar ett vitt streck på den blå himlen.

Och någonstans, långt borta i fjärran, hörs det svaga ljudet av ett tåg som svischar förbi.

”Far Away Trains Passing By” är också en av de albumtitlar som bäst sammanfattat hur skivan låter. För de försiktiga ljudlandskap som tysken Ulrich Schnauss målade upp med tunn pensel på sin debut lät precis så. En varm sommarängsdag ackompanjerad av suset från Statens Järnvägar.

Sedan har jag svårt att tycka illa om en skiva som innehåller låtar med namn som ”Knuddelmaus”.

På många sätt tar ”A Strangely Isolated Place” vid där ”Far Away Trains Passing By” släppte av mig. ”Gone Forever” svävar igång med försiktiga harmonier och drömsk kvinnlig sång. När trummorna sedan smyger in är det återigen till rytmen av ett tåg, men inte ett ångmaskinsfrustande low-techmonster, utan snarare en långsamt pumpande pistong fäst i ett litet modelltågslok märkt ”Märklin”.

Men även om jag också denna gång tänker mycket på väder och tåg när jag lyssnar igenom Ulrichs nya alster finns det en stor skillnad. Ljudbilden är kantigare, mer bångstyrig och, ja, ibland elakare. Rytmerna har fått mer plats. Trummorna är ibland på gränsen till sönderdistade på electronicavis.

Som om någon har släppt ut en skenande hjord kossor på min sommaräng.

Men nu är det inget Merzbow-kaos som Ulrich Schnauss har släppt lös på sin andra fullängdare. Det är fortfarande samma, vackert mjuka musik som fyller högtalarna. Fast, som sagt, med lite mer attityd. På gott och ont.

Ett album till, med samma hypnotiska stämningar, hade sannolikt kapsejsat. Något måste hända. Men ”A Strangely Isolated Place” är inte riktigt lika bra som mästerverket ”Far Away Trains Passing By”. Och det är låtarna som skiljer sig mest från föregångaren som drar ner betyget. ”On My Own” och ”A Letter from Home” är farligt nära att halka ner i samma tråkträsk som Future Sound of Londons eller Massive Attacks senaste album (nu är de långt bättre än i princip allt på dessa två album, men ändå).

Resten är däremot löjligt bra.

Visserligen var det mest en slump, men ändå så väldigt självklart att det var på ett tåg jag lyssnade riktigt ordentligt på ”A Strangely Isolated Place” första gången. I lurar, utan något mellan mina öron och musiken. Redan långt innan Chemical Brothers fantastiska video till ”Star Guitar” var jag rätt övertygad om att den svenska sommarbygden, sedd från ett förbipasserande tåg, är en av de allra bästa musikvideor man kan tänka sig. Efter en regnig tågresa med Ulrich Schnauss i lurarna är jag helt övertygad.

Långsamma, suggestiva ”Monday – Paracetamol” börjar lågmält och försiktigt, för att sedan resa sig när solens första strålar värmer marken. Men någonstans långt bort växer en vägg av mörka moln upp på himlen, moln som blir kolsvarta i ljuset från solen. Hela tiden ligger mullrandet från den avlägsna åskan i bakgrunden och hotar att när som helst piska upp en storm. Instrumental musik som målar lika tydliga stämningsbilder som Paul Hardcastles ”Rainforest”. Den kalla vinden blåser in över efterföljande ”Clear Day”, men försvinner tvärt när en rytm byggd kring en jazzigt lössläppt virvel, likt ljudet av ett tåg som rusar fram över skarvarna i rälsen, smyger igång. Utanför fönstret tar musiken sakta form.

Men bäst av de åtta spåren är ändå ”In All the Wrong Places” som tar avstamp i ett knorrande plonk-ljud innan en trummaskin lyft från ”The Model” får sällskap av synten från ”Popcorn”. Sakta, nästan omärkligt, lyfts fler och fler element in innan musiken så till sist exploderar i ett glädjesprudlande väckelsemöte med ordlös sång, burkiga trummor och lasergevärsljud tillsammans med en melodislinga spelad på en analogt keyboard. Det är faktiskt hur bra som helst.

Kanske var också det här en slump, men varje gång jag spelade ”In All the Wrong Places” under min tågresa så sprack det jämngrå molntäcket upp och solen, eller åtminstone en strimma blå himmel, log ner mot mig. Kanske var det en slump, men ibland tror jag att musik har den kraften. Jag hoppas det.

För när det avslutande titelspåret ekat ut är jag tillbaka på min äng. Jag hoppas att du också vill göra mig sällskap där. Om du är en av dem som inte kan få nog av Four Tets ”Rounds” gör du klokt i att komma hit och upptäcka Ulrich Schnauss du också.

Men till dess klarar jag mig själv också. Den här gången är det hypnotiskt vackra ”Blumenthal” som får hålla mig sällskap till nästa gång Ulrich släpper en skiva. Med ett grässtrå i munnen.

Och någonstans, långt borta i fjärran, hörs det svaga ljudet av ett tåg som svischar förbi.

Ola Andersson

Publicerad: 2003-06-23 00:00 / Uppdaterad: 2003-06-23 00:00

Kategori: Dagens skiva, Recension | Recension: #2061

22 kommentarer

Verkar bra, får springa ned till skivaffären och kolla upp den

smörklick Oregistrerad 2003-06-23 00:01
 

”Sedan har jag svårt att tycka illa om en skiva som innehåller låtar med namn som ”Knuddelmaus”. ”

- Ja, visst är sådant vansinnigt viktigt när man lyssnar på musik…

Kalle Oregistrerad 2003-06-23 00:03
 

Artistnamnet får mig att avstå. Inget bra kan komma från Tyskland.

Anonym Oregistrerad 2003-06-23 00:07
 

Krautrocken kommer från Tyskland -> Något bra kommer från Tyskland.

watcher of the skies Oregistrerad 2003-06-23 00:16
 

Jo, visst verkar det helt klart vara en intressant platta. Men om nyvakna bin surrar runt som en del i beskrivningen blir jag tvungen att hålla mig på behörligt avstånd. De skenande kossorna blir ju i sammanhanget som fromma lamm. Tänk på det.

Mos Oregistrerad 2003-06-23 00:53
 

lyssna på det här ”artistnamnet får mig att avstå” å ”inget bra kan komma ifrån tyskland”?? håll dig till dina the sounds och the ark å öppna öronen istället för att klaga på saker du inte fattar…

clafa Oregistrerad 2003-06-23 05:34
 

Pretto

pontus Oregistrerad 2003-06-23 08:01
 

Är fortfarande förvånad över det låga betyget ”The Issness” med FSOL fick. Har du försökt ge den en ny chans Ola?

Paddy Oregistrerad 2003-06-23 08:53
 

Finns det någon här som faktiskt kan läsa en text och inse humorn i den eller måste ni ta allt som skrivs bokstavligt och på fullaste allvar? Skaffa er ett liv för f-n!

Rodriguez, Sr Oregistrerad 2003-06-23 09:04
 

skaffa dig humor..

clafa Oregistrerad 2003-06-23 12:31
 

Arguing on the internet is like running in the Special Olympics; even if you win, you're still retarded.

€go Oregistrerad 2003-06-23 15:16
 

har laddat hem albumet från internet (gud bevare mig väl) och efter tre lyssningar så måste jag säga att det är helt fantastiskt bra…ska beställa det omedelbart!

emil Oregistrerad 2003-06-23 15:21
 

Rodriguez, Sr: Vi kommenterar ideella recensioner på nätet – tror du vi har ett liv? Och har du ett själv..?

Kalle Oregistrerad 2003-06-23 16:05
 

Personligen har jag svårt att tycka om en skiva som innehåller låtar med namn som ”Knuddelmaus”.

Megafon-mag Oregistrerad 2003-06-23 16:10
 

bara tråkiga skivor hittills i veckan.

vilken Oregistrerad 2003-06-23 17:17
 

vilken: När börjar din vecka?

Barimba Looney Oregistrerad 2003-06-23 18:02
 

en recension på världens näst bästa punkbands (Dropkick Murphys) senaste alster skulle inte sitta helt fel.

Hur är det egentligen, skickar Hellcat/Epitaph skivor till er? Burning Heart verkar ju duktiga på det iallafall, så man tycker att Epitaph borde få tummen ur röven.

dollfuss Oregistrerad 2003-06-23 21:05
 

Ahhhhhhhhh… Intressantaste skivrecensionen på länge.

Mikael L Oregistrerad 2003-06-24 11:51
 

Denna skiva har sina otroligt vackra stunder och är köpvärd i sig. Då är det extra roligt att kunna meddela att debuten "Far away trains passing by" är mycket bättre. Skaffa!

Medlem 2004-04-15 09:34
 

För att kommentera detta så tycker jag fortfarande att A Million Miles Away är den bästa låten som Ulrich har gjort.

Låten får mig att tänka mig att jag befinner mig i rörelse bara flyter framåt.

Jag hittade Ulrich musik via GT4 på min PS2 och jag älskar alla låtar han gjort.

Nya skivor är släppta också (2007).

/Björn

Björn Sundin Oregistrerad 2007-09-23 19:25
 

lol @ svenskars musik-koll

snork Oregistrerad 2008-04-08 10:30
 

[...] minut melodisk fluffelektronik av varmaste snitt. Jag kommer att tänka på Maps + Diagrams och Ulrich Schnauss. Men så rullas ett hi-hat-drillat housebeat fram, tillsammans med en kvinnlig stämma begravd [...]

Bvdub – A Careful Ecstasy - dscola.se Oregistrerad 2013-06-03 22:53
 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig