Ginuwine är nog ett rätt okänt namn för de flesta, även bland dem som gillar modern amerikansk r'n'b. Och även om man vet vem han är, glöms han ofta bort.

Trots detta är hans debutsingel Pony från 1996 en klassiker. Det var nämligen med den som Timbaland fick sitt genombrott. Sedan följde två Ginuwine-album nästan helt producerade av Timbaland: The Batchelor och 100% Ginuwine. Båda två är bland de allra bästa skivor Timbaland varit inbladad i. Om ni inte redan äger dem ska ni springa iväg och köpa dem. Nu. Med en gång.

När det började bli dags för tredje skivan ringde det i Timbalands telefon mest jämt. Ginuwine tröttnade på att vänta och raggade ihop lite annat folk som kunde hjälpa honom ratta albumet. Resultatet blev en rätt stor besvikelse.

Album fyra, samma visa. Timbaland är upptagen och Ginuwine orkar inte vänta. Det är fullt förståeligt, men samtidigt så väldigt dumt. Jag hade hoppats att förra skivan var en parentes i sammanhanget. Att det skulle bli bättre nästa gång.

Tjena.

The Life kunde åtminstone ståta med en Timbaland-produktion, på The Senior bidde det inte ens det. Istället är det Scott Storch och Troy Oliver (igen) som styrt upp det mesta av musiken. R. Kelly har snitsat till ett spår.

Och resultatet? Sannolikt en given succé på listorna i USA. Alla ingredienser finns här. Lite sängkammare, lite kärlek till sina barn, lite gangstamuskler och lite ”seal of approval” från Mike Tyson (av alla människor…) Så väldigt rätt. Så väldigt välproducerat. Så väldigt tråkigt.

När musiken inte längre är intressant flyttas fokus till rösten. Tyvärr, i Ginuwines fall. Rösten är klanderfri, men ack så opersonlig. En sådan där röst det går 13 gospelkörer på ett dussin av i USA. Att The Senior dessutom är alldeles för lång och har irriterande långa och tråkiga mellanspel gör inte saken bättre. Inte ens gästinhoppen från Snoop Dogg, Method Man, R. Kelly och Clipse lyckas få skivan att snurra fortare.

”It’s just more me this album”, konstaterar Ginuwine. ”I’m letting myself go this time”.

För Ginuwines skull hoppas jag verkligen att han kan ha det roligare än så här.