Så var det Första maj igen. Nu i opposition. Men med någon form av opinion som ger fläkt i stilla segel. Nu ska vi se framåt. Så lyder devisen för dagen. Städa ut det gamla. Bita sig fast i framtidsdebatten. Samtidigt kan jag sakna de där vissångarna. Från igår. De som inte ville stå bredbent […][...]

Jo, Svante Thuresson har säkert varit både bättre och mer innovativ. Ett duettalbum brukar oftast komma som en förlängning på en redan fin och bra karriär. Eller så dyker den upp för att få fart på något som kallnat. För Svante Thuresson måste det väl bli den första kategorin. Eller? Och så fyller han 70 […][...]

Nämen, snälla. Good Charlotte är tillbaka med sitt fjärde album, ”Good Morning Revival”. Den här gången producerat av Don Gilmore som bland annat producerat Avril Lavigne. Men det här är verkligen dåligt. Som om Frankie Goes to Hollywood satsat på skatepunk och upptempo. Så fruktansvärt slätstruket, utan själ och Rix FM-anpassat. Låtarna är dessutom enformiga […][...]

Jag vet att Caesars Palace debut från 1998 inte är någon vårskiva. Youth Is Wasted On The Young är skitig, falsk, barnslig, svartsjuk och fritidsgårdsmaskulin i överkant. Trots det så spritter det liksom till i hela kroppen så här års. Skivan måste fram och adrenalin och testosteron gör sig påminda. Smått fantastiska supartexter som liksom […][...]

Ja, vilken märklig hype runt dokumentären Göran Persson. Jag tycker nog inte att den är bra, särskilt inte som dokumentärfilm betraktat. Hur som helst. Göran Persson är dock politikervärldens svar på popvärldens Oasis. 1) De är båda arbetarklass som tjänat pengar och kunnat göra en klassresa 2) De svär hela tiden 3) De tar plats […][...]

Jag kan verkligen på tok för lite om skånsk folkmusik. Jag lyssnade till en konsert och dans till ett spelmanslag och dansgille från Helsingborg för något år sedan. Men det var på Sivarsgården i Våmhus, en bra bit från Skåne. Hur som helst var det både kul och spännande att få grepp om ”Låtar på […][...]

Alldeles nyligen gick min farmor bort. Hon föddes som fattig statarunge. Jobbade hela sitt liv efter folkskolan. Som piga, som tjänstefolk, i bageri och i storkök. Studier var det aldrig tal om, även om farmor hela livet läste. Hon kunde både recitera och deklamera poesi och prosa. Den kunskapen hade hon fördjupat genom cirklar inom […][...]

Här har vi ett band som fötts ur Niccokick. Tre bandmedlemmar av fyra kommer därifrån. Jag vet inte om det egentligen säger något om Sounds Like Violence. Det som får mig ett studsa till är den överfläskiga pressreleasen. Vad sägs om: ”Det har aldrig känt [!] så bra att ligga i respirator.” Texten liksom fyller […][...]

Det finns en hel del kvinnor i singer/songwritergenren. Jag har någon gång sagt att flodvågen aldrig tar slut. Sofia Talvik sticker inte ut. Hon gör mjuka romantiska melodier där både pianot och den akustiska gitarren får ta plats. Det som gör skivan bättre än medelvärdet, i havet av hemmasnickrare, är smakfulla och trevliga arrangemang. Där […][...]

Ja, Millencolins medlemmar tar lite olika muikaliska vägar. Nicola kör loss på soft pop med countrystänk, medan Mattias Färm egentligen landar nära trädet. Eller kanske mer bland rötterna? För Franky Lee är ett band med flintapatos. Min magtrakt skriker: Foo Fighters. Hjärnan försöker hitta fler nyanser. Men det känns allt som allt som hård rock […][...]