Trots att man är medelålders vill man väl leva. Plötsligt dyker känslan upp igen. Längtan efter att domkyrkans mässor byts i viljan att packa matsäcken och ta sig ner till bruket. När det nära är det som gör händerna oljiga. När det som värmer mig är den stekheta asfalten helt nära strömmen. Eldkvarn har hunnit […][...]

Rebecka Törnqvist bara växer och växer. Hennes röst blir bara bättre och bättre. Hennes kyla och avmätta stil gör mig bara mer intresserad. Hennes sätt att göra vardagen distinkt och spännande gör mig rusig. Att det lågmälda rymmer så många klanger. The Cherry Blossom And the Skyline Rising From the Street fortsätter där Melting Into […][...]

Jonestown är förknippat med fundamentalism, självmord, mord och påstådda CIA-konspirationer. Även om Jonestown i Texas fömodligen inte gillar beskrivningen. De vill ju bara vara vägen mellan de vackra sjöarna och de omgivande bergen. Jag misstänker att Sofia Talvik refererar till det kollektiva själmordet i titeln på sitt album. Men jag vet inte. För musiken pendlar […][...]

I tider när underhålling anses opolitisk och där politik inte anses kunna underhålla, är det skönt att lyssna på Kent Anderssons texter. Kent Andersson var inte bara folkkär skådespelare och dramatiker. Han var både poet och musiker. Nu gör kollegan, vännen och den gamla proggaren Maria Hörnelius (tillsammans med Bernt Andersson och Kjell Jansson) en […][...]

Ett konceptalbum. Visor sprungna ur människoöden på Carlstens fästning. Historien om Kleist, Tordenskiold, Lasse-Maja och den Bohusländska eskadern. Jag tyckte det lät så lovande. För Stefan Andersson går vilse i suckarnas gång. Trots ett gediget historiskt material, spännande människoöden och ett helt gäng duktiga musiker inklusive gästerna Tomas von Brömssen och CajsaStina Åkerström. Och det […][...]

Svanevit är tillbaka med sitt andra album. Namnet som finns i både balladen om Anders Svanevit och i en pjäs av August Strindberg, är sedan den självbetitlade debuten synonymt med svensk folkmusik (jo namnet är nog från Anders). Sammansättningen i kvartetten med instrument som harpa, slagverk, olika säckpipor (som dock producerats lite för bra då […][...]

Alla skriker om retro. Att Caesars är Sveriges bästa retroband. Att ett dubbelalbum är en motvikt till den ytliga singelkulturen (som om den inte vore retro). Och nog låter det här som både Tages, Hep Stars, Stones och Beatles då och då. Men retrogrejen är liksom en biprodukt. För det som kännetecknar detta maraton i […][...]

Alla när en dröm om Amerika. För några är det en mardröm, andra längtar dit och kanske ännu fler har en känsla av skräck och förtjusning. Själv förundras jag ständigt av just USA:s kameleontliknande trevlighet. Det finns ingen amerikansk dröm, över 50 miljoner medborgare i USA saknar någon som helst sjukförsäkring. Trots det finns det […][...]

Om jag säger Aboriginer & didjeridu så kanske det ringer en klocka? Inte? Boken sålde slut, men finns åter i lager på Lars Wallins hemsida. Lars Wallin är en gammal punkare från Uddevalla som milt uttryckt engagerat sig för aboriginernas sak. Mest har det väl märkts i han musikaliska intresse och didjeridu. Wallin har fart […][...]

Ta två svenska fiolspelemän och en gitarrist med sina rötter i keltisk folkmusik. Kombinationen blir både vacker och spännande. För Jonsson, Carr och Marin fångar lekplatsens lekfullhet men behåller havets ständiga möte med klippan. Det här är musik att både dansa till och stilla njuta av till en ljummen bris i sommarnatten. Det är musik […][...]