Under en hög med skivor låg den. Borta på grund av en förbannat osexig plastförpackning. Jag visste att den fanns. Någonstans. Olyssnad. En artikel i nya Close Up fick mig att minnas. Packade om den under första genomlyssningen. Mycket bättre. Och skivan sen. Don Caballero möter Isis! Don Caballero för experimentlustan och det magnifika trumspelet. […][...]

Otursförföljd som jag är lyckades jag inte se godspeed you! black emperor förrän sist de var här. Mina förväntningar var vid det laget så upptrissade att jag höll på att spricka. Få konserter har haft den inverkan på mig de senaste åren. Naturligtvis blev jag lite besviken. Trots att jag kom hem med famnen full […][...]

Innan Kyuss slog världen med häpnad hade Fatso Jetsons medlemmar redan lagt grunden. Inaveln känner inga gränser inom den här scenen, men jag vill inte riktigt gå in på den här. Det räcker att jag berättar att det är Josh Homme som nu släpper Fatso Jetsons femte på sin etikett Rekords Rekords. Cirkeln är sluten. […][...]

Förra Raised Fist är en orgie i metallisk hardcore. Med andra ord precis som jag vill. ”Ignoring the Guidlines” är snabb, brutal och skoningslös och komplett med de sedvanliga långsamma partierna som sprider ljuvlig dynamik i lurarna eller rummet. Den följer oftast de riktlinjer som satts upp för den här typen av musik, men det […][...]

Norska Motorpsycho har funnits sen 1989, debuterade 1991 och har släppt mer skivor än jag törs räkna. Det kommer minst nåt nytt varje år och ofta bjuds det på något nytt och spännande. Plattan ”Let Them Eat Cake” som kom för ett par år sedan var kanske inte vad fansen väntat sig utvecklingsmässig efter ”Trust […][...]

Universal och Virgin har gjort gemensam sak och släpper nu en dubbelskiva tillsammans där de har samlat 40 låtar med Rolling Stones. Jag skulle varit överlycklig över en sån uppgift om jag hade fått den. Men naturligtvis är det ungefär hur svårt som helst att välja. Och det har visat sig här. Men jag tycker […][...]

Uppföljaren till ”High Visibility” låter just som en uppföljare. Och minst lika bra. Den är i alla fall jämnare. Vi får en rad låtar som har ett närmare släktskap med varandra än vad som är brukligt på skiva med The Hellacopters. Jag trodde att det skulle betyda att speltiden skulle bli kortare. Men efter att […][...]

Nicolai Dunger har något av en särställning i Sverige. Han får musikmedias odelade uppmärksamhet så fort han har något nytt på gång. Det leder inte till några topplisteplaceringar, men de flesta som är musikintresserade har nog minst hört talas om honom. Läste en presentation av Nicolai som omnämnde honom som svårmodstrubadur. Undrar just vad han […][...]

Jag har inte läst på om alla turer kring At the Drive-In. Jag kan därmed bara kvalificerat gissa att framgång ledde till fall. Det skulle i så fall inte vara första gången en sån sak hände och det är definitivt inte den sista. Det jag vet är att jag blev väldigt sur. Ett stort antal […][...]

Jag brukar inte tänka på Conor Obersts ålder. Inte heller på att han skulle jämföras med Elephant 6-kollektivet, Bob Dylan eller andra singer/songwriters. Istället tänker jag på att han verkar ha tankar om sitt ursprung, vart vi är på väg och hur samhället ser ut. Som soloartist under namnet Bright Eyes eller i bandet Desaparecidos. […][...]