Bland alla mer eller mindre visionära franska musikaliska vildhjärnor är Sébastien Telliers definitivt en av de spretigare där han som en musikalisk motsvarighet till Sacha Baron Cohen ständigt återuppfinner sig själv i nya skepnader. Efter att tidigare släpp tematiskt kretsat kring hela ämnesskalan från politik till sex antar han den här gången rollen som musikalisk […][...]

Även om Will Holland och Alice Russell samarbetat på otaliga släpp är Look Around the Corner deras första gemensamma album. Föga förvånande handlar det om precis den originaltrogna blodfulla soul som de vant oss vid. Där varken komposition, arrangemang eller sound på något vis antyder att produktionsåret faktiskt är 2012. Visst kan man se det […][...]

Det lär inte vara helt osannolikt att produktionsteknik och trumrytmsprogrammering är två ämnen som diskuteras lite oftare kring middagsbordet när bröderna Gresham träffas än hos andra familjer. När de tre bröderna har artistnamn som Logistics, Nu:Tone och Other Echoes finns åtminstone alla förutsättningar. Nästa gång kan de dessutom prata lite om broder Matts senaste Logisticssläpp. […][...]

Förutom att ha varit symbol för en av Stockholms genom tiderna bästa klubbar (ja, kära saknade Guidelines det är er jag tänker på) har Kenny Dixon Jr sedan mitten av 90-talet som Moodymann byggt upp en tung status med sina Detroithyllande släpp i skarven mellan house och techno. Så när ett antal Twitterflöden häromdagen meddelade […][...]

Det är onekligen välfunnet att Miike Snow valt fantasidjuret Jackalop som symbol. För mer än något annat är deras musik precis som Jackalopen just en hybrid. I Miike Snows fall mellan elektronisk dansmusik och klassisk pop. Men där det förstnämnda dominerade på trions debut är styrkeförhållandet betydligt mer utjämnat nu. Enkla och som i Vase […][...]

Att ohämmad kreativitet och musikaliskt gränsöverskridande är två bärande fundament för Hot Chip är redan väldigt bekant. Dessutom har medlemmarna så mycket musik i sig som de känner bara måste ut att de i sina respektive sidoprojekt inte bryr sig om när det sker i förhållande till återkomsten till den gemensamma samlingspunkten. För om det […][...]

Det är i nattens allra minsta timmar som Gang Colours har sin hemvist. När mörkret är som tätast och inget stör stillheten växer det ur allt elektroniskt brusande susande mjuka lager av omtänksamhet som Will Ozanne sveper in oss i som i en skön yllefilt. Ur den dunkla atmosfären plockar han fram nedtonade känslofyllda melodier […][...]

Med jämna mellanrum stöter jag på Spotify på sånt som jag till och med ohört känner att det måste höjas varningsflagg för. För att göra det behövs det paradoxalt nog visas på samtidigt. Så i all välmening – se upp för de här. Alla nysläppta på Spotify idag. Om det inte skulle räcka med skivtiteln […][...]

Det är intressant att följa hur Ryan Teague, åtminstone instrumentalt, ändrar fokus för varje skiva. Där Coins & Crosses var orkesterskivan och förra årets Causeway centrerades kring gitarren är det klockspel, xylofoner och stråkar som dominerar på Field Drawings. Tillsammans med den ständigt närvarande elektroniken uppstår en elektroakustisk kammarmusik där ingen beståndsdel tillåts dominera över […][...]

Det är onekligen pedagogiskt att låta skivans till synes putslustiga titel förklara precis vad den innehåller. Inte för att Todd Terje hade behövt det då det inte på något vis går att undgå att just pärlande arpeggion, åtminstone efter den inledande pastellfärgade discoflirten Inspector Norse, utgör basen i samtliga spår. När skivan dessutom uteslutande bygger […][...]