Det verkar finnas en rätt märklig myt runt Napalm Death. Många verkar tro att de spelar väldigt korta låtar hela tiden, troligen på grund av att låtar som tvåsekunderstänkaren ”You Suffer” har fått så stort genomslag. När jag påpekade att det bara var just en myt till Patrik Hamberg fick jag svaret ”troligt, snart säger […][...]

När det handlar om en singelsamling finns det egentligen inte särskilt mycket att säga om urvalet, till skillnad från mer luddiga best of eller greatest hits. En artists mer eller mindre kompletta singelutgivning under en viss tidsperiod. Inte krångligare än så. När det blivit dags för Felix Buxton och Simon Ratcliffe att summera sin vid […][...]

Boogie Down Productions ”By All Means Necessary”, NWA ”Straight Outta Compton”, Public Enemy ”It Takes a Nation of Million to Hold Us Back”, Slick Rick ”The Great Adventures of Slick Rick”, Jungle Brothers ”Straight Out the Jungle”, Ultramagnetic MC's ”Critical Breakdown”, Stetsasonic ”In Full Gear”, Ice-T ”Power”, Mantronix ”In Full Effect”, EPMD ”Strictly Business”, Biz […][...]

Om metalvärlden var ishockeylandslaget så skulle Defleshed vara Jörgen Jönsson. En spelare att lita på som sällan gör någon besviken. En slitvarg som gör grovjobbet, men inte med speciellt mycket finess. Det får andra stå för. Uppsalas Defleshed chockar troligen ingen som någonsin har hört bandet tidigare. Ett skolboksexempel på hur välspelad deathrash ska låta. […][...]

Dra streck mellan Dr Dre, D'Angelo, Bilal, Jay Dee, Madlib och ”The Grind Date”. Ungefär någonstans där alla de strecken korsar varandra hittar du Hezekiah. Lite slarvigt skulle det vara lätt att placera Hezekiah i Philadelphia-facket – Delaware är ju nästan Philadelphia – men på ”Hurry Up & Wait” är det långt till Delaware, såväl […][...]

Skivan har bara fyra spår men pågår i evigheter, spåren är lååånga. Och ibland långsamma. De två männen bakom Jane berättar hur de träffades genom en genmensam kärlek till dansmusik, ”…I mean stomps and shouts and claps and stuff like that”. Det går att ana kanske väldigt långt bort i horisonten men Jane's musik liknar […][...]