Man kan ha många åsikter om San Franciscoduon Matmos, Drew Daniel och Martin.C. Schmidt, men en sak alla kan enas om är att de alltid är ytterst konsekventa i sitt skapande. Oavsett vad varje skiva eller projekt, ett begrepp som i Matmos fall känns mer relevant, avhandlat har de alltid tagit sina musikaliska idéer så […][...]

Det finns tre saker att komma fram till när man lyssnar på Saul Williams. Det första är hur man ska förhålla sig till den. Det andra är om man gillar det. Det tredje är om man gillar att lyssna till det. Och det kan bara ske i den ordningen tror jag. Är det musik eller […][...]

Kris (5:10 PM): Ja, så hände det sig ju som så att jag fick den här plattan på posten från en tidning där jag egentligen skriver om gamla gubbar med stora hattar och gitarrer på magen och, tja, Talkin’ Honky Blues är ju en rätt förrädisk titel. dscola22 (5:11 PM) : Rätt förståeligt. Det står […][...]

Så hörde jag en röst ur hopen. 'Tja, alla genier är ju fyllon!' Som om det förklarade saken och fick den ur världen. En till som sett för många filmer. (ur ”Postverket” av Charles Bukowski) Nej, det är ingen återutgivning. Och nej, här finns inga alternativa versioner eller osläppt material eller ens någon rökig celluloidsnutt […][...]

Blood Money är musik till Woyzeck, en pjäs som regisserades av Robert Wilson och hade premiär i Köpenhamn år 2000. Det är den tredje Robert Wilson-pjäsen Tom och hans fru Kathleen Brennan gjort musiken till. Den första var Black Rider (med manus av William S. Burroughs) och den andra var Alice. Manuset skrevs 1837 av […][...]