Aaliyah. Det var det första jag tänkte när jag hörde What About Us?, förstasingeln från Brandys senaste skiva. Genom att hyra in världens främste Timbaland-wannabe, Rodney ”Darkchild” Jerkins, skulle Brandy ta hennes plats. Så verkar i alla fall planen sett ut från skivbolagets sida. Det andra jag tänkte på var hur fel resultatet blev när […][...]

Sex album på nästan lika många år. Det är imponerande. Vad som imponerar ännu mer än att nästan vartenda ett är så jäkla bra. Efter braksuccén med The Blueprint tyckte den käre Jay-Z att det var dags att samla ett gäng låtar från de första tre skivorna: Reasonable Doubt, In My Lifetime och Hard Knock […][...]

Shook Ones pt. II är en av världens bästa hiphoplåtar. Den ligger på Mobb Deeps andra, klassiska, album The Infamous från 1995. Sedan dess har de fortsatt leverera bra hiphop. Bra, men ingenting i närheten av Shook Ones pt. II eller The Infamous. På sistone har ena halvan av gruppen, Prodigy, släppt en soloskiva, dissat […][...]

Timbaland verkar inte kunna göra mycket fel just nu. Under år 2001 var han inblandad i flera av årets bästa skivor och singlar, sin egen inte minst. Och till skillnad från kompisarna i The Neptunes lyckas han behålla sin typiska stil utan att det blir uttjatat (kanske mest därför att han varit mer kräsen med […][...]

Var Timbaland hittar sina rytmer och ljud har jag ingen aning om. Efter att ha hört Missy Elliotts Miss E…So Addictive tidigare i år blev jag övertygad om att det i alla fall inte är i vårt solsystem. När han sedan snickrade ihop We Need A Resolution åt Aaliyah kliade jag mig bara i huvudet. […][...]

I år har de tre artister som mest förknippas med Timbaland släppt skivor. Missy Elliott valde att använda vapendragaren Timbaland på i princip hela sin Miss E…So Addictive, Aaliyah lät honom producera fyra låtar medan Ginuwine bara har med en Timbaland-låt på sin skiva. Missy fick till ett fantastiskt album, Aaliyahs skiva är helt okej […][...]

Första gången hiphopen kom in i mitt liv var när jag såg en konsert med världens bäste LL Cool J på teve. Jag kommer ihåg att jag tyckte det mesta lät precis likadant. Det enda undantaget var förförarrapballaden I Need Love där LL rappade samtidigt som han juckade mot en soffa. Ett första möte gott […][...]

”She the one you thought would never do a solo LP” Orden är Lisa Lopes egna. Och jag var väl en av dem som faktiskt trodde det. Hon har alltid stått lite bakom T-Boz och Chili. Speciellt som TLC med åren blivit allt mer sofistikerade och kommit längre och längre från den ”skiter i allt”-attityd […][...]

Det finns väl egentligen inte speciellt mycket att säga om Fattaru. En av årets stora svenska hypar. En hype som jag hade rätt svårt att köpa. Ända tills Första Femman landade på skivdiskarna. Nu är det bara att erkänna: Fattaru var en hype väl värd att vänta på. Även om jag behövde mer tid än […][...]

I skarven mellan år 2000 och 2001, eller egentligen under hela våren i år, har ganska många i min bekantskapskrets börjat intressera sig för hiphop. Speciellt svensk sådan. Och det här är människor som, i bästa fall, har hyfsat musikintresse. Hos de flesta verkar intresset ha väckts sedan de läst Fredrik Strages bok Mikrofonkåt om […][...]