2011. I en av dess variationer. 1. The Rapture – In the Grace of Your Love 2. Apparat – The Devil’s Walk 3. The Soft Moon – Total Decay EP 4. Jamie Woon – Mirrorwriting 5. The Horrors – Skying Så röstade jag i redaktionens varv i år. För ovanlighetens skull hade jag snarare än […][...]

Mattias Alkberg AnarkistPå Anarkist cementerar Mattias Alkberg sin position som samtidens främsta svenska låt- och textskrivare och det blir ännu tydligare när man tar del av den hundrasidiga boken som följer med skivan och som innehåller essäer, texter och artiklar han skrivit genom åren. Graveyard Hisingen Blues Det fullkomligt dryper av finurliga melodislingor varvat över […][...]

När vi skrev september 2011 hade det helt plötsligt gått tio år sedan terrorattentaten i New York och ingen förstod riktigt var åren däremellan hade blivit av. Annars var det mesta som vanligt. Vädret kastade oss mellan hopp och förtvivlan, Grekland fortsatte krisa och världen med dem, Kikki Danielsson fortsatte gråta ut och så kom […][...]

Tonerna från sommarens sista utomhusfestival har tonat ut, dagarna blir allt hastigare både mörkare och svalare och de första höststormarna lurar precis runt hörnet. All anledning att tänka tillbaka på vad det var som gjorde augusti för oss. Brookes Brothers The Big Blue (smattrande briljans) Utan att ha full koll på statistiken gissar jag att […][...]

Trots bristen på uppenbara hits känns In the Grace of Your Love någonstans ändå som återkomsten. Efter ett lite vingligt andra album har det gått fem år, och sedan debuten nästan ett decennium. The Rapture är tillbaka på DFA efter att ha tappat bort sig i storbolagskorridorerna, efter att ha lagat relationerna bandmedlemmarna emellan (även […][...]

I år är det 38 år sedan historien om Holy Ghost! tog sin början. Det var då som fransmannen Cerrone trummade sig in i afrodiscojazzfunk-konstellationen Kongas. Väl där mötte han låtskrivaren Alec R. Costandinos. Tillsammans skapade de Kongas afrodiscofunk-klassiker Anikana-O 1974. Samarbetet föll så väl ut att de båda sedan skapade Love in C Minor, […][...]

Pop the Glock är fantastisk. Helt igenom fantastisk. När Pop the Glock dök upp 2006 lät den inte som något som någon hade gjort tidigare. Det var stenhård antihiphop i samma stall som Ying Yang Twins Wait (The Whisper Song), med Uffie i en maskinduett med sig själv omgiven av pistolskott. ”Uffie’s banging” var bara […][...]

På redaktionens interna e-postlista konstaterade Martina ungefär att hon har svårt för James Murphy i för stora doser. Det är ett sätt att säga det. Ett annat är att det finns saker på This Is Happening som luktar som något man har trampat i. När det nu blivit dags för Murphys alter ego-konstellation att släppa […][...]

MFMB gör den mest intressanta svenska popen just nu. De har attityd och man känner sig snygg när man lyssnar. Dessutom har de ett eget sound i den mån det går att ha det år 2009. Visst hör man likheter med allt från The Cure till The Faint och The Rapture men inte så att […][...]

New  Yorkbaserade postpunkarna i Tv On The Radio behöver knappast någon närmare presentation. Med den monumentala succén förra skivan Return to Cookie Mountain i ryggen kan de experimentera i lugn och ro och ändå behålla publiken de byggt upp under många år, de är on a roll så att säga. Att just experimentlustan varit tydlig […][...]