Det är vår i antågande utanför fönstren. Gårdagen bjöd på en temperatur över tio grader och trots kraftig vind var den inte kall utan sval på gränsen till ljummen. Då spelar det ingen roll att dagens regn och kyla skrämde bort värmen; våren är på väg och det är bara en fråga om tid. Imperial […][...]

Albumet som skivformat har sedan ett tag dödsförklarats av diverse personer, främst anhängare av den nya tidens motsvarigheter, där den digitala filens förträfflighet besjungs med hänvisning till dess praktiska egenskaper både när det kommer till spridning och förvaring. Själv har jag motvilligt accepterat det, kalla mig bakåtsträvare om ni vill. Men jag står för att […][...]

Efter fyra års tystnad är Linköpingstrion Märvel tillbaka med en ny platta och det verkar ha varit fyra år av staplande av idéer på hög. Åtminstone att döma av mängden infall på Warhawks of War. På pluskontot ståtar bandet med sina bästa riff hittills. Redan öppningsriffet på pigga Hello! får mig att spetsa öronen ordentligt […][...]

Med tanke på den rådande trenden som ser rockabillyn få ett uppsving kom samlingen Dancing on Your Graves – A Rockabilly Tribute to The Hellacopters knappast som en blixt från klar himmel. Sveriges genom tiderna bästa rockband lär ju tilltala även folk inom rockabillysvängen och att stöpa om deras låtar i rockabillyskrud är en tämligen […][...]

Ett av mitt livs märkligaste konsertupplevelser var när jag för sista gången såg The Hellacopters. Det var som om hela kroppen hade svårt att förstå vad som hände. Den ville inte inse att det här var slutet. Historien om Imperial State Electric måste på sätt och vis börja där. För hur man än vrider och […][...]

Äpplet faller inte långt från trädet uppenbarligen. För när Nicke Andersson gör väsen av sig igen efter att ha låtit formidabla The Hellacopters somna in, ja då är det en hel del som är sig likt. Bara en titt bland medmusikanterna på första sjuan ger en hel del i sammanhanget välbekanta namn. Och själva greppet […][...]

Low-männen Alan Sparhawk och Steve Garrington räds inga bredbenta poser på Retribution Gospel Choirs andra album 2. Spår som börjar med finess övergår snart i dundrande röstövningar och svängigare arenanummer. Samtidigt är arrangemangen tillräckligt smutsiga och röriga för att tilltala den som enbart lyssnar på den här typen av rock i undantagsfall. Det är svårt […][...]

Decenniet började med en lättnadens suck. Hysterin över millenieskiftet resulterade inte i jordens undergång utan i en och annan avstannad hiss. 1 januari 2000 var den första dagen på vad som skulle komma att bli världshistoriens värsta decennium, enligt Time Magazine (1350-talets digerdödsoffer skulle kanske argumentera annorlunda). Världen är på väg att gå åt helvete […][...]

Jag försvarar villigt min etta med näbbar och klor. Jag älskar den. Resten spelar inte fullt lika stor roll, vissa har jag inte hört på ett par år, någon kom i höstas. Givetvis har man ju också glömt en del, och vissa kanske inte egentligen bör vara med. Men, spillerill. Det var aldrig någon riktig […][...]

Att lista 00-talets allra bästa album var så klart en helt omöjlig uppgift. Jag hade säkert kunnat lista 250 som jag tycker lika mycket om. De flesta på den här listan kan dessutom byta plats med varandra lite hur som helst. Allt beroende på mitt humör och miin dagsform. Hur som helst tror jag att […][...]