Den 18 december gjorde Kristinehamns Burst sin avskedsspelning på Sticky Fingers i Göteborg. Jag var inte där, men rapporterna har sagt att det var smått fantastiskt. Burst har legat mig varmt om hjärtat sedan nytändningen och albumet Prey on Life, även om jag tycker att bandet blev en aning för progressiva i och med svanesången [...]

Jag tycker mig ha förstått att det har knorrats en hel del över Baroness inriktning på Blue Record, den nyligen släppta systerskivan till Red Album. Och jag ska medge att även jag höjde ett ögonbryn i början. För det är ett mycket mer lättillgängligt Baroness vi får möta. Från första stund. Där Red Album smög [...]

Av skilda anledningar har det dröjt flera år sedan jag såg Mastodon live senast och därför var det en av de spelningar jag såg fram emot mest på Sonisphere. Och bandet var smått fantastiskt att få återse igen måste jag säga. Mastodon har några trumf på hand. Inte nog med att de besitter en stor kompetens [...]

Arvikafestivalens tämligen bedrövliga metaluppställning i år, som verkar ha burit ledordet progressiv när bokningarna gjordes, kröntes åtminstone av Burst. Kristinehamnssönerna får dessutom anses aningen mer direkta än exempelvis The Mars Volta och lämpar sig bättre på en festivalscen än vad Opeth gör. Sångaren Linus Jägerskog är på riktigt bra humör på spelningen, som i princip får [...]

Mikael Åkerfeldt i Opeth. Foto: David Johansson, Rockfoto.nu Var det ens någon som tvivlade på att Opeth skulle göra en rent instrumentellt klockren spelning? Knappast. Och när det kommer till att traktera sina instrument finns inte mycket övrigt att önska av Stockholmskvintetten. För mig nye trummisen i livesammanhang Martin Axenrot är sedvanligt grym och Mikael Åkerfeldt är [...]

Jag antar att det är lika bra att strunta i att gå likt katten runt het gröt och komma till saken direkt: Crack the Skye är inte alls lika upphetsande som man skulle önska att den var. Där har ni det. Jag ska ärligt medge att jag nickade gillande när jag spelade skivan första gången. Men [...]

Frågan är om det finns något band som är mer intressant i Sverige just nu än vad Burst är. Spontant har jag svårt att tänka mig det faktiskt. De progressiva tendenserna som har smugit sig in i Kristinehamncombons hardcorebottnade musik på de senast alstren har tagits ytterligare ett steg på Lazarus Bird och det är verkligen [...]

Att Sveriges meckigaste orkester, Meshuggah, skulle ta ett steg åt andra hållet och återgå till ett mer rakt och tydligt stuk på nya ObZen var väl egentligen vad man kunde förvänta sig. Såväl Catch 33 som EP:n I var minst sagt svårtuggade skapelser, som i princip inte gick att spela live. Öppnande Combustion känns därför [...]

När de flesta hårdare banden satsar på att gå på knock och gå ut stenhårt för att fånga lyssnaren gör Savannahs Baroness precis tvärtom. Rays on Pinion formligen smyger sig på; plinkar i gång varsamt för att blomma ut ganska exakt halvvägs in i den drygt sju minuter långa inledningslåten. The Red Album är Baroness debut [...]

Man känner onekligen igen Nile vid det här laget. Storslagna fanfarer öppnar första spåret, de tekniska riffen dyker upp tätt efteråt, trummorna rullar runt i några öppnande fill. Sen bär det iväg. What Can Be Safely Written tar oss med på en progressiv death metal-resa på över åtta minuter, där tempot höjs och sänks och [...]