Helt enkelt har det väl aldrig varit att hålla reda på Faust. Sedan tidigt sjuttiotal är det en lång räcka start, stopp, skivor och många medlemsbyten. Just den här inkarnationen av Faust består av Jean-Hervé Peron, Zappi Diermaier, James Johnston och Geraldine Swayne. För att krångla till det ytterligare en aning existerar leder en annan […][...]

Trion Salem är en av de under året mest uppmärksammade akterna i den musikpress som ursprungligen behandlat gitarrpop och brötig indierock, men numera också befattar med electronica, alldeles speciellt om den förgrenar sig mot shoegaze och triphop. Ett ständigt förekommande inslag här är att förtydliga hur överjävla litet bandet bryr sig. För de bryr sig […][...]

Derek Miller måste ha fått en riktig uppenbarelse när han insåg att hiphopbeats kunde vara minst lika hårda som de riff han spottat ur sig i sin tidigare roll som gitarrist i ett hardcoreband. Uppenbarelse, chock, kalla det vad du vill, men han kom också till den banbrytande insikten att dessa två borde fusioneras. Så […][...]

Det händer allt mer sällan att jag får höra musik som faktiskt inte låter som någonting jag har hört tidigare. Särskilt inom metal. Men med Portal och deras senaste skiva Swarth är det faktiskt så. Att det dessutom är bra gör ju inte saken sämre. Portal har undvikit min lupp trots att de har släppt […][...]

Någonstans bakom väggen (eller kommer det nerifrån?) mullrar en trumma, gitarrer brusar fram, en röst flyter omkring mitt i kaoset. Men Jacob Duzsik skriker inte. Det är det fina i kråksången. Han mumlar otydligt, ibland nästan ohörbart, och högst androgynt. Där HEALTH tidigare mest låtit som Liars-stön, kanaliserar de nu istället My Bloody Valentine (ofrånkomlig […][...]

Elektronisk kompilation låter kanske inte så upphetsande men det som ryms bakom den aningen torra men i ärlighetens namn väldigt rättvisande titeln är just precis det. En samling där Stefan Aronsson på lilla skivbolaget Stupid Dream Records samlar ett antal övervägande okända artister med det gemensamt att de alla på något sätt uppenbarligen har kopplingar […][...]

Fjolåret var tufft. På musikfronten alltså. Det dukas upp ett storslaget smörgåsbord av elak, skruvad och kompromisslös rockmusik. Death metal-veteranerna Cannibal Corpse manglade sina lyssnare sönder och samman med ”Bloodthirst”. Neurosis visade upp nya vägar för den noise kräsne på ”Times of Grace” och den synnerligen innovativa mörker konstellationen Today Is The Day skrämdes med […][...]