Busta Rhymes väldigt försenade åttonde studioalbum, Back On My B.S., släpps om två veckor. För att få upp hypen ytterliggare inför plattan har Busta nu släppt mixtapet I Bullshit You Not. På mixtapet finns bland andra rappare som Lil Wayne, Maino, Raekwon och Lil Fame från M.O.P. Busta har i veckor tjatat om albumet, och […][...]

Så att ni inte råkar missa något. De står i ordning efter releasedag, på ett ungefär. Trevlig läsning! The-Dream – Love vs. Hate Albumet släpptes redan den 10 mars i USA, men Sverige-releasen är inte förrän 6 april. The-Dream har släppt ett par kanonsinglar från albumet och några remixer. Det och faktumet att Dream har […][...]

2008 var ett bra år för Anthony Cruz, en rappare från Brooklyn, New York som trots sju officiella soloalbum (där minst fyra av dem är riktigt bra) fortfarande förknippas med att vara Nas protegé. AZ fick lägga en vers på Nasirs klassiska debutalbum, och sedan fortsatte de göra en del musik tillsammans (de var båda […][...]

Henok Achido har arbetat hårt på sitt debutalbum under året, haft en mindre studentradiohit med singeln Fly Fresh, öppnat för The Game i Göteborg och Stockholm. Han har under 2008 gjort gästinsatser hos bland andra Form One och Paragon. 26 december värmer han upp publiken när legendariska M.O.P. kommer till Berns i Stockholm. Vilket är […][...]

Statik Selektah har med sina mixtapes under några års tid byggt sig ett namn och med tiden har hans musik blivit till större och större projekt. På Stick 2 the Script känns det som han har fått ihop en helt otrolig skara stora men också mindre, men inte för den delen sämre, rappare. För att […][...]

Lilla Brooklyn-baserade etiketten Nature Sounds sparkar igång året med en digital provkarta. Att bolaget kanske är mest känt för släpp med Masta Killa och MF Doom i en rad inkarnationer gör att ni borde ana vartåt det barkar. (arg skåning kan logga in och börja stava till ryggsäck nu.) ”Project Jazz” med Hell Razah, Talib […][...]

”Laugh Now, Cry Later”. Ice Cubes senaste album, det sjunde i ordningen, sammanfattas smärtsamt väl av titeln. Det som de första genomlyssningarna nästan är en känsla av att det här nog inte är på riktigt, att Ice Cube bara skojar lite med oss, förvandlas efter ett tag till ett sorgsamt konstaterande att den forne NWA-medlemmen […][...]

Jag är lite kluven inför den här samlingen från en av medlemmarna i Wu-Tang-klanen. Å ena sidan går det att plocka drösvis med fantastisk musik från de tidiga Wu-åren. Men eftersom klanen fullkomligt sprutat ur sig material under nittiotalet är det inte helt lätt att hålla koll på alla. Därför är Wu-Tang-samlingar bra på många […][...]

The Streets of New York var en av de första hiphoplåtar jag verkligen gillade. Det var mörkt och smutsigt, långt ifrån den musik jag lyssnat på tidigare. Men ändå jazzigt melodiöst. Förmodligen var det i Mats Nileskär-programmet Hip House jag första gången hörde Kool Genius of Rap och hans dåvarande kollega DJ Polo. Det var […][...]

Discjockeyn var för discon vad James Brown var för funken. Den tändande gnistan för en ny genre. Det var DJ:n som bestämde vad som skulle spelas på diskoteken och som på så sätt definierade vad som kom att bli disco. Skivspelarna och tolvtumssinglarna var hans verktyg. Nästan ett decennium senare var DJ:n en lika viktig […][...]