Jag ska väl erkänna att det inte var med någon större förväntan om musikalisk fröjd jag satte på Lenny Kravitz 85:e album (eller var det 8:e?). Trots att jag några år under 70-talet (eller var det 90-talet?) lyssnade ganska intensivt på hans två första album. Med de senare årens allt tröttare och formuläriska singelval i […][...]

Att The Rolling Stones-gitarristen Ron Wood tillbringar en hel del tid med pensel i hand är kanske inte någon större hemlighet. I samband med besöket i Göteborg ställs 48 av hans målningar (varav åtta är original) ut på Galleri Viktoria. Utställningen finns på plats fram till och med 5 augusti, så det gäller att rappa […][...]

Det finns förmodligen inte mycket mer att skriva eller säga om Nina Simone än det som redan producerats. Det kommer trots det säkerligen att skrivas nästan lika mycket till. Nina Simone är ingen man musikaliskt ger sig på hur som helst. Oavsett om det sedan handlar om låtar hon själv skrivit eller sådana hon satt […][...]

När Nicholas Ringskog Ferrada-Noli för ett par veckor sen frågade sig varför rappare inte får vara klyftiga satt jag som vanligt där som ett levande frågetecken och undrade vilka de här kvinnoförnedrande snubbarna som majorbolagen signar på löpande band, som säljer miljonupplagor och spelas på MTV och ZTV dagarna i ända, är. Jag lyssnar trots […][...]

I en artikel i sin bok ”The Dark Stuff” beskriver den engelska rockjournalisten Nick Kent, Rolling Stones väg från världens fräckaste rockband till ett smaklöst arenaband, som bara turnerar runt och spelar gamla låtar. Vändpunkten, som han ser det, är ”Exile on Main Street”. Rolling stones fantastiska dubbelalbum från 1972. Fram tills dess hade de […][...]

Kvalar in som en av de mest underhållande liveskivorna jag någonsin stött på. Klår så klart inte bootlegs jag hittat av konserter jag själv varit på och har känslomässiga kopplingar till, men det är nära på. Det finns definitivt en massa tekniskt sätt bättre, både spelade och inspelade, liveskivor men det är ju MUSIK vi […][...]