Sista dagen på Hultsfredsfestivalen inleddes på inrådan av festivalciceron Nordlander, ivrigt påhejade av både Appelqvist och Hamberg, med Kriget och dess rockiga jazzfusion. Helt obekant med musiken hade jag lite svårt att ta till mig allt, men Per Nordmarks trumspel var oavsett vilket av absolut finaste snitt och det var det mest bestående intrycket jag […][...]

Lördagen innehåller egentligen bara två riktigt nödvändiga hållpunkter. Kriget i det röda tältet och MF Doom på den blå scenen. Har markerat Raised Fist med en streckad ring som betyder kanske i mitt program. Kriget spelar redan klockan 15.15 och har så klart svårt att locka massorna så tidigt. Om de nu över huvud taget […][...]

Kärt barn har många namn heter det ju. MF Doom är ett levande exempel på det talessättet. De mest välanvända vid sidan av huvudnamnet är det här fallet King Geedorah och Viktor Vaughn. Tillsammans med andra artister har han dessutom släppt album som Dangerdoom och Madvillain, för att nu nämna några. Lördag 16 juli spelar […][...]

Med härligt flummiga skivor som Dwight Spitz och Act Your Waist Size som gästades av favoriterna Edan och Mf Doom satte Count Bass D från Nashville sin musik på min hiphopkarta. Han gjorde det också i samma flummiga anda och veva som de respekterade och banbrytande producenterna Madlib och Dilla. Som tidigare arbetar han är […][...]

MF Doom har bantat ner sitt namn inför den som beskrivits som hans definitiva skiva under hans 20 år långa karriär. DOOM, mannen med järnmasken, som under de senaste åren stått som en ständig ikon med alla sina alias (King Geedorah, Viktor Vaughn etc) och småluriga projekt. Den här gången har den annars så överproduktiva […][...]

När man har en nära 30 grader varm vecka framför sig finns det ingen tid att sitta hemma vid datorn och uggla. Då är det istället dags att bege sig till valfri elektronikbutik för batterier och cdr-skiva och kränga ihop ett eget omslag för den där ultimata hiphop-sommarskivan av den gamla skolan. För någon gång […][...]

Lilla Brooklyn-baserade etiketten Nature Sounds sparkar igång året med en digital provkarta. Att bolaget kanske är mest känt för släpp med Masta Killa och MF Doom i en rad inkarnationer gör att ni borde ana vartåt det barkar. (arg skåning kan logga in och börja stava till ryggsäck nu.) ”Project Jazz” med Hell Razah, Talib […][...]

Jag kom sent till Cee-Lo. Hittade aldrig till Goodie Mob innan de hann splittras (men har gjort läxan i efterhand). Det var först i samband med soloalbumet ”Cee-Lo Green and His Perfect Imperfections” det klickade mellan mig och den nasale lille tjockisen från Atlanta på riktigt. Med Danger Mouse är historien en annan. Inte så […][...]

Hej, jag heter Kal Ström och jag är populärkulturknarkare. Jag är ledsen, men det är sant. Eller rättare sagt, jag är inte alls ledsen. Det är fantastiskt att knarka populärkultur. Det enda som går åt är tid. Tid som jag många gånger i och för sig inte har, men tid är det enda som knarkas […][...]

Som jag har väntat. När Shoomp och Much More började cirkulera förra året sprang jag omkring i små glädjeturer på väggarna hemma i lägenheten. Här skulle jag kunna ha en alldeles för lång utläggning om varför De La Soul är ett av de bästa hiphop-band världen skådat, men jag nöjer mig med att konstatera att […][...]