Ibland är Back On My B.S. väldigt bra. Då låter det inte som något annat vi har fått de senaste åren. Det är Busta Rhymes år 2009. Fresh. Men samtidigt som Bustas egensinnighet hörs tydligt över albumet har han gått på ett par stora mainstreamminor. Tönten Ron Browz nöjde sig inte med att bara skrika […][...]

När man är förvirrad av konflikterade känslor är det hjälpsamt att dela in saker i bra och inte bra. Eller bra eller anus som energiskt skojfriska programledare skulle säga. Döende barn – inte bra. Hjälpa döende barn – bra. Artisters giriga behov av goodwill och publicitet – inte bra. Välgörenhet – bra. Tanken gör mig […][...]

Jag har sällan haft så svårt att välja ut årets låt som 2008, så när jag pekade ut Gnarls Barkleys Who’s Gonna Save My Soul var det lite uppgivet (och albumet var verkligen trist). Hade jag tänkt tanken ett varv till borde jag ha valt Ice Cube Gangsta Rap Made Me Do It. 2008 hade […][...]

Yarah Bravo har under 2008 turnérat runt världen på egen hand eller tillsammans med DJ Vadim. Hon har också jobbat hårt med sin första skiva i eget namn, Good Girls Rarely Make History. En egensläppt version finns ute nu, en med vidare distribution kommer nästa år. Vilket är årets album? Självklart så kan jag inte […][...]

Albumets titel antyder att den tredje skivan från John Legend ska betraktas som en utveckling. Ja, så kanske man kan försöka kamouflera försöket att bli en kopia av det som Snoop Doog, Kanye West och Outkast åstadkommit de senaste åren. Borta är den såsiga pianogröten från Once Again, här vankas det sexy time, elektronik och […][...]

Jag vet jag vet. Det var ett tag sen sist, men nu är jag tillbaka med en ny omgång videor som ni får hylla eller såga. Flippa eller floppa, gärna med en kommentar. Är videon bra eller dålig? Svänger låten eller inte? Jag väljer, ni tycker. Precis som vanligt. Håll tillgodo. Vill du önska en […][...]

På grund av semestrar, kraschade datorer och annat är vi sena med juni månads sammanfattning som podradio. Istället kommer den nu. I programmet hör du, förutom mig och Madelene Holm; The Rice Twins, Estelle, My Morning Jacket, Pretty Whores of Manhattan, Margarita, Sunny Day Sets Fire, Monde Yeux och Stevie Wonder. Vi hörs igen i […][...]

Ibland undrar jag varför vi i Sverige inte delar ut medaljerna till våra idrottsmän innan de åker iväg till de stora tävlingarna. Innan allt drar igång har vi ju ett gäng guldmedaljer som bara ligger och väntar på att följa med hem. Väl där slutar det som vanligt med någon fjärdeplats och ett brons. Samma […][...]

Juni slut och här är redaktionens bästa. Och visst är skäggälsklingar ett underbart begrepp? The Rice Twins, The signifier (låt och video) The signifier är ett pumpande, nästan hotfullt tonsättande av ett mörkt och mycket fokuserat dansgolv. Hypnotiskt bra. Lite som att det är beroendeframkallande, ungefär som när man var liten och inte kunde sluta […][...]

Estelles debut The 18th Day var en av 2004 års ljusglimtar, med låtar värdiga betydligt mer erkända hiphop- och R&B-artister. Det var entusiastiskt, det var energiskt och det var ogjort. Jag tog henne snabbt till hjärtat. Dance With Me blev årets snyfttryckare och Freedom årets feel good. Go Gone blev ett dansnummer framför spegeln och […][...]