Det är konstigt det här med hur snabbt man ibland ändrar åsikt om en skiva. När jag första gången hörde Miss Kittins nya album, någon gång i april sådär, tyckte jag att den var ungefär hur bra som helst. Ja! Bättre än genrekollegan Felix da Housecats nya alster, som jag premiärhörde ungefär samtidigt. Sedan gick […][...]

Jag hade inte ens tänkt tanken. Inte nuddat vid möjligheten. Så det kom som en blixt från klar himmel när DN förklarade att Ayesha bor i Hässelby Gård en förort till Stockholm. Med ”Jade Fever” i lurarna hade jag funderat på om hon kanske höll till i London, Barcelona eller Paris? Att det inte var […][...]

Trodde det skulle vara den flyktigt lätta sista delen. Där ett sommarystert kollektiv flög runt på en elektroäng glatt sniffande dubstjälkar, poprosor och brusblad. Där brunbrända gossar och sommarklädda flickor med soulsken i blick binder buketter av de varmaste musikblomster. Till dig och mig. Tji. För det regnade mest den där sommaren och både sinne […][...]

Under tre år har Magnus Talib, Mikael (D’Malicious) Nordgren och vänner, med förebilder som Body & Soul och Paradise Garage, gjort sin klubb Guidelines till Stockholms absolut bästa dansgolv. Med ultradansant själfull musik som främsta vapen och ledord som glädje, fest och eufori, har de förvandlat helgnätterna till lyckozoner där man för ett par timmar […][...]

Det är inte mycket som finns kvar av det Teddybears som en gång spelade högljudd hardcore i Bad Brains anda. Inte mycket mer än attityden att göra vad som faller dem in utan att bry sig nämnvärt om vad någon annan tycker. Dagens Teddybears är kungarna av spritfest-soundtrack. Snubbarna som ser till att få fart […][...]

Electropunk skrivs det om Alice in Videolands musik. Electro, jo det kan jag väl köpa. Men punk? I attityd kanske, men inte låter det som punk inte. I grund och botten bygger deras musik på tre enkla beståndsdelar: 1. EBM 2. Tjejsång 3. Rocktrummor Svårare än så är det egentligen inte. Men det blir ju […][...]

I informationsbladet som skivbolaget skickar ut med We are Science säger Dot Allison att hon med den här skivan velat återvända till sina musikaliska rötter. Man får också reda på att det i hennes fall betyder när hon i slutet av 80-talet började hänga på house-klubbar i Glasgow. Det märks onekligen. Feta mörka basgångar, taktfasta […][...]

Club 8 befinner sig uppenbarligen i ett kreativt stim. Det är inte utan att man blir lite imponerad av Johan Angergårds och Karolina Komstedts produktionstakt när de nu, sex månader efter självbetitlade Club 8, släpper sin fjärde fullängdare Spring Came, Rain Fell. Men trots att det bara gått ett halvår har det ändå hänt en […][...]

Varje gång jag hör signaturen till Fem myror är fler än fyra elefanter, Boktipset eller Kalles Klätterträd blir jag alltid lite slisksentimentalt nostalgisk. Då har jag helt förträngt att sjuttiotalet mest gick i brunt, orange och rött i vidriga kombinationer. Varje gång jag hör signaturen till Fem myror är fler än fyra elefanter, Boktipset eller […][...]