Frågan är om inte Timbuktu är en av de svenska artister som tydligast insett albumets betydelse för den egna inkomsten. På något vis är det svårt att inte se att han ser det som en flyer för nästa turné. En ursäkt att ge sig ut på vägarna och en provkarta för att få lite nytt […][...]

I oktober kommer Timbuktus sjätte skiva En Hi-5 & 1 falafel, där Timbuktu samarbetar med Chords och Svante Lodén (Damn) men även med det isländska reggae- och folkmusikbandet Hjálmar. I helgen släpptes första singeln från skivan: Tack för kaffet. Men det mest förvånande med singeln är inte att han samarbetat med Dregen på den här […][...]

En tanke som dykt upp flera gånger senaste månaderna är vad som egentligen kommer hända efter The Hellacopters för trumslagaren Robban, en av mina favorittrummisar. Är inte särdeles bekant med fler band som mannen i fråga är involverad i, men jag antar att han, likt resten av medlemmarna i The Hellacopters, har sina projekt vid […][...]

Det känns fortfarande lite smått overkligt att The Hellacopters tänker lägga av. För när de står på Arvikafestivalens största scen är det egentligen bara den totala överkörningen Saul Williams just levererat som hindrar dem från att vara världens bästa band. Samtidigt förstår jag att Nicke Andersson och de andra kan känna att loppet är över […][...]

Även om det så klart finns de som har avvikande åsikter vågar jag hävda att det råder någon sorts konsensus bland Kiss-konnässörer att Ace Frehleys soloalbum är det bästa. Ace album är också det som sålde bäst och det enda som hade en låt som nådde utanför de redan frälsta leden med superklassikern New York […][...]

Min relation till The Hellacopters börjar på sätt och vis här. Visst hade jag hört dem tidigare, men det var när jag såg dem på Contan i Örebro under Payin’ The Dues-turnén som jag blev frälst. Det var då Kenny Hellacopter delade med sig av sin visdom och lärde oss vikten av uthållighet, att dricka […][...]

Jag tyckte att sjuan Killing Alan var cool, men det var Supershitty… som fick mig att omedelbart räkna The Hellacopters som ”Räddare Av Svensk Rock”. Självklart hörde jag till dom som ansåg att Nicke Andersson var helt från vettet när han lämnade The Entombed för att grotta ner sig i nåt skitigt garageslammer med suparpolaren […][...]

1994 släppte Sator skivan som kom att bli deras sista (?) gyllene stund. Femton krispiga punkklassiker i nya förpackningar. Ett projekt som andades hundra procent kärlek. Tio år senare har fyra andra rockveteraner samlats i en studio för att göra samma sak. Den gemensamma nämnaren stavas Avengers, San Fransisco-bandet som höll ihop i två år […][...]

Har du följt Dogs D'Amour och kanske framför allt deras sångare, frontfigur och grundare Tyla genom vått och torrt? Har du klarat att hänga med genom Backyard Babies gitarrist Dregen på alla hans upptåg och sidospår? Här möts de två suparpolarna på en avskalad turné genom Europa. (Vilket marknadsföringsgeni var det som tyckte att det […][...]

Arvikafestivalen 2003. Som vanligt kände jag mig lite utanför när tältgrannar hade långa listor med band de måste se. Jag var mest där för att det kändes som att jag behövde en festival. Lagom surmulen hade jag tryckt ner kepsen långt över ögonen. Lät hårtestarna sticka ut lite här och där. Frågade någon vad jag […][...]