I år är det nästan 25 år sedan Kevin Saunderson blev tipsad om Paris Grey som lämplig röst till musik han satt och skapade. Då visste nog ingen av dem riktigt vad de skulle ställa till med. Kevin Saunderson var en av de tre som gav världen technon. De andra två var Derrick May och […][...]

We have so little time To show that we are brothers We have so little time To prove that we are friends We need a land of love Not full of hate, my sister We need to be together Whenever comes the end We need a little unity Unity, sista spåret på Inner Citys andra […][...]

Det är i hi-haten det ligger. Den tydligaste skillnaden. Den väsande och den hamrande hi-haten. Eller om man så vill: skillnaden mellan The Windy City och The Motor City. Det var ju i de här städerna som den moderna dansmusiken föddes. New Yorks disco uppdaterad till ett nytt årtionde. Chicagos house. Detroits techno. En världsomspännande […][...]

När jag lyssnar igenom Yours & Mine tänker jag på saker som Inner City Big Fun och Larry Heards Can You Feel It. Ibland också Derrick May och Juan Atkins. Lägg till stadigt fyrkantiga beat, knorrande acid-wannabeslingor, väsande hi-hatar och analoga syntmattor och tja, vi skriver siffror som landar på den andra sidan 1990. Saker […][...]

En Big Love-basgång, vibrerande bakgrundsstråkar, ett Missing-beat och inlånad sång. Framsvajande på en evighetslång och ökenmättad Route 66, med illa belysta stråkar och ett ljusskyggt piano som passerar förbi utanför fönstret. Lång natts färd mot dag i en hyrd housekostym. It Feels So Good kanske inte kvalar in i den vanliga medelhavsdästa solskensbilden av Grekland. […][...]

Jag hade väntat mig mycket från Larry Heards senaste släpp. Jag hade däremot inte väntat mig Kraftwerk. Okej. Det här var ju inte sant någonstans, egentligen. Jag hade inte alls väntat mig mycket. Jag hade väntat mig att Larry Heard skulle låta precis som han alltid gör: som Larry Heard. För även om Larry sedan […][...]

Norskt skatebårdande för andra gången på mindre än en vecka. Först genom remixen av Annies Two of Hearts och nu alltså med ett helt album. Att Annies tolva och Skatebårds andra album släpptes samma dag är säkerligen mest en slump, men det känns samtidigt som att det lika gärna hade kunnat vara synnerligen planerat. När […][...]

En jordnöt innehåller lika mycket fett som tre kilometer gurka. Det finns vissa saker som bara är sanna. Som det. Jag minns inte var jag hörde eller läste det här. Jag vet bara att det är sant – helt enkelt för att det låter så bra, så då är det sant. Det spelar ingen roll […][...]

Vad gör man om man inte får någon uppmärksamhet i hemlandet? Provar lyckan utomlands förstås. Men att det skulle gå så bra hade kanske inte Aril räknat med när han skickade sina första inspelningar till några utländska bolag. Innan någon visste ordet av hade självaste Derrick May nappat och ep:n Art of Vengeance såg dagens […][...]

Det har gått sexton år sedan Soma Quality Records först slog upp sina portar i Glasgow. Sexton år som sett den dansmusik som föddes i Chicago och Detroit årtiondet före blomma upp och klänga sig allt högre upp på den musikaliska fasaden – ständigt på jakt efter nya sprickor att utforska och slå rot i. […][...]