Svante Lodén och hans Damn! lyckades äntligen få klart sin tredje skiva (de två livealbumen med Timbuktu oräknade). En hyllningskväll till den store lille mästaren Prince och så klart en turné med Timbuk har också klarats av under hösten. I början av nästa år får vi äntligen se Damn! på egen hand i Stockholm, Göteborg, […][...]

För några år sedan var hypen total inför en ny skiva med Q-Tip. Men inte helt unikt blev det ingen skiva på grund av bolagstjafs och det har nu gått nio år sedan en soloplatta med ATCQ-legenden. Ju längre tid en skiva tar desto större brukar hypen bli, men i det här fallet har det […][...]

Jag trodde ganska länge att Damn!:s tredje skulle bli den svenska motsvarigheten till D’Angelos trea. Aldrig bli av. Men här är albumet nu. Det heter Let’s Zoom in. Och det är väl värt fyra år av outhärdlig väntan. Första singeln I’m Not Going to Live Another Day Without You Girl är som väntat inte särskilt […][...]

42 år gammal har Raphael Saadiq hunnit bli tillräckligt erkänd och gammal i gemet för att kunna staka ut sin egen väg och få göra som han vill. Han har en diger historia bakom sig, som en av tonsättarna för new jack swing-eran i Tony! Toni! Tone! och som en del av supergruppen Lucy Pearl. […][...]

Jag måste erkänna att Erykah Badu står mig lite upp i halsen just nu. Jag har varit henne hängiven i många år, men den senaste skivans storhet infann sig aldrig. Spelningen på Way Out West förra året var sådär, på Annexet 2003 var det bättre men jag blev irriterad på förseningen, experimenterandet och publiken. Nu […][...]

Den skånefödda men stockholmsbaserade 28-åringen har varit ett namn i flera år nu. Efter en omtyckt demo för några år sedan följde en lång period av tystnad på solofronten. Istället sjöng han för Eric Gadd och Christian Walz och tampades med Jante innan bitarna föll på plats. Melo är också en sådan som gör det […][...]

Jag kan rent teoretiskt uppskatta Eric Gadds mission med sin egen musik eftersom han (a) verkligen gillar funk, (b) inte utger sig för att vara något annat än Eric Gadd (med rådande begränsningar; funk på svenska har ingen enorm publikbas att spela inför) samt (c) heller inte försöker att reta upp oss, positionera sig, provocera […][...]

Ibland är det oerhört trevligt att slippa bli överraskad, att bara luta sig tillbaka och ta emot en exemplarisk presentation av precis det man väntat sig. Få gånger är det så tydligt som i fallet The Roots; det enda som överraskar med The Roots är deras förmåga att ständigt producera både förbannat bra och förbannat […][...]

Yoda är ett mixtape och en halvofficiell bootleg, en samling av liveframträdanden, låtar till soundtrack, b-sidor, covers och tidigare osläppt material. Yoda är alltså inte, som många tror, den efterlängtade tredje skivan, ibland omtalad som James River, som det spekulerats så mycket kring. Konvolutet innehåller en bild på D’Angelo men knappt någon bokstav. Ursprunget är […][...]

2008 är året då redan mytomspunna skivor som Detox (Dr Dre) och Chinese Democracy (Guns ‘n’ Roses) kommer att släppas. Åtminstone om vi ska tro den skivsläppslista för 2008 som Expressen publicerat. Annat intressant i listan är att D’Angelos och Portisheads lika försenade album återigen dyker upp som kommande. Hur många som verkligen släpps återstår […][...]