Det är inte förrän under tredje eller fjärde gången jag lyssnar igenom Loss 4 Wordz som jag kommer ihåg att Scratch gör sina beats med munnen. Stört. Och ett bevis för att det inte låter alls så endimensionellt som man skulle kunna tro. Den forne The Roots-medlemmens andra soloskiva är en fin uppvisning i neosoulsken, […][...]

Min kontakt med musiken från Mali är tämligen begränsad. Första gången jag visste att jag lyssnade på den var när jag tog del av Damon Albarns resebeskrivning i toner i början av 00-talet. Sen dess har jag lyssnat på Amadou & Mariam (som fått skit för att de låter för europeiska efter samarbeten med Manu […][...]

Den här skivan har funnits i min cd-samling, men finns inte där längre. Jag har inte ens en digital kopia i mp3-formatet. Hur som helst är det en förtrollande samling sånger som jag kände att jag ville återvända till. Damon Albarn har spelat in tillsammans med musiker i Mali. Ofta låter det supertraditionellt, lika ofta […][...]

The (International) Noise Conspiracy The Cross of My Calling (album) Har alltid tyckt att bandet är lite ojämnt och lojt på skiva, men betydligt bättre live. Så tycker säkert flera och nu är det hög tid för oss att omrevidera. Det här albumet är riktigt bra från början till slut. En enda lång njutning till […][...]

För en tid sedan lämnade någon kvar ett ex av Svenska Dagbladet hemma hos mig. I kulturbilagan hittade jag en intervju med Damon Albarn och Jamie Hewlett signerad Andres Lokko. Det var ett ganska avslappnat samtal mellan män i ungefär samma skede av livet. Runt de fyrtio. Albarn och Hewlett med den fördelen att de […][...]

Integral är på många sätt Pet Shop Boys i ett nötskal. Singeln som binder samman Fundamental och Integral finns bara att köpa digitalt över nätet och är försedd med en video som flyttar fram positionerna för musikvideon som konstform bland etablerade artister. Videon har proppats full av 100 stycken QR-koder – en ny sorts streckkodsteknik […][...]

Som den anglofil jag alltid trott mig vara, blev jag tämligen skamsen när jag rannsakade mig själv och min skivsamling nyligen. Vad jag insåg var att det alldeles tydligt var en övervikt av amerikanska artister bland skivorna inköpta senaste året eller så. Från att ständigt ha vidhållit att Radiohead är världens bästa band favoriseras nu […][...]

Det har hunnit gå mer än tio år sedan britpopkriget rasade. De båda banden som kämpade om tronen har på olika sätt mer eller mindre lämnat scenen. Den senaste låten Blur skrev och spelade in som kvartett var den obligatoriska nya låten i samband med samlingen Blur: The Best of från år 2000. Där sjunger […][...]

Hej, jag heter Kal Ström och jag är populärkulturknarkare. Jag är ledsen, men det är sant. Eller rättare sagt, jag är inte alls ledsen. Det är fantastiskt att knarka populärkultur. Det enda som går åt är tid. Tid som jag många gånger i och för sig inte har, men tid är det enda som knarkas […][...]

Kan inte påstå att jag direkt låg sömnlös av spänning inför släppet av Palookaville. Ett nytt Fatboy Slim-album kändes inte som något att gå i taket över. Mestadels för att Fatboy Slim för mig alltid i första hand har varit en singelartist. Hur många toppsinglar Norman Cook än bjudit på genom åren har han, precis […][...]