dagensskiva.com

48 timmar

Etikett

Broder Daniel

2011-09-16

Boris och The Jeltsins: Oslagbart Material
Oslagbart Material (album, cd) Boris och The Jeltsins
Anton Wedding
Recension
2011-09-16
2

Den punkvåg som drog genom Sverige i slutet av 70-talet och början av 80-talet ebbade snabbt ut för att spridas åt flera olika håll. Om man ser till alla dess avvikelser och förlängningar är det kanske en av de perioder som mest har påverkat hur den svenska popscenen ser ut idag. Men sällan hör man […][...]

2011-08-27

Popaganda 2011: Cults
Karin Lillbroända
Text
2011-08-27 01:04
1

En minut efter att Saint Etienne hade levererat den sista electrodroppen klev Cults ut på den lite mindre scenen. Popagandas schema tycks strikt och obrytbart. New York-bandet höll publiken rejält tajt över hela plastmattan som är utlagd framför scenen. Jag softade lite längre bak och njöt än en gång av perfekt ljudsättning. Cults spelar en […][...]

2010-07-16

Intensivt och kort – Arvikafestivalen 2010
Patrik Hamberg
Text
2010-07-16 21:10
4

Jag ska villigt erkänna att det inte var särskilt mycket som lockade mig till Arvikafestivalen 2010. Och då är jag verkligen inte särskilt svårflörtad när jag väger för och mot att åka till Värmlands finaste festival. För mig handlar Arvikafestivalen främst om att få träffa mina fina vänner i redaktionen. Det saknar jag i år. […][...]

2009-07-14

Lyssna på The Dodos kommande
Maria Gustafsson
Nyhet
2009-07-14 18:35
0

Planen att se The Dodos på Way Out West förra året gick i stöpet eftersom jag fick känslan att man borde se Broder Daniel. Något skriva om albumet Visiter blev det inte heller, trots att Winter fick en plats på min årsbästaskiva som skickas till vänner och bekanta i juletid. Men nu är det tid […][...]

2009-04-29

Makthaverskan: Makthaverskan
Makthaverskan (ep, cd) Makthaverskan
Rebecka Ahlberg
Recension
2009-04-29
19

Jag tycker att nostalgi är överskattat. Det är något synnerligen unket över folk som inte kan släppa hur coola de var i gymnasiet, i lumpen eller på Emmabodafestivalen 1995. Nej, istället för att grotta ner sig ska man se till att den kommande dagen blir lika bra som det som varit. Carpe diem, som jag […][...]

2009-02-04

PATS: Nevadaflickan
Nevadaflickan (album, cd) PATS
Agnes Arpi
Recension
2009-02-04
25

PATS är ännu ett BMI-tunt och kokssuktande band från Göteborg, ömt omhuldade av Jerry Boman, liksom alla andra musiker som vandrat de mörka korridorerna på gymnasiets musiklinje. Men jag håller delvis med Boman. Banden är oftast dagsländor, så man kan aldrig få för många av dem. All göteborgspop handlar i någon mån om staden. PATS […][...]

2009-01-11

Postboxen 2009-01-11
Postboxen
2009-01-11 16:09
1

Masshysteri Vår del av stan Ny våg/Sound Pollution Trio från sorgligt avsomnade The Vicious. Fin och melankolisk punk. Myspace Hello Confusion Into the Daze and Round the Bend Egenutgivet Rock och pop med en hög andel gitarrer. Skulle nog lika gärna kunnat ha varit britter och inte från Sverige. Myspace Sweet Emma and the Mood […][...]

2008-08-12

Way Out West: Håkan Hellström
Agnes Arpi
Text
2008-08-12 18:42
0

Foto: Rockfoto.nu/Linnéa Pettersson Så var det dags igen. Återigen tar Håkan Hellström emot publikens jubel på hemmaplan. Man börjar bli van vid honom nu. Denna gång har backdropen en bild på honom i bar överkropp, blickandes i fjärran. Är man på sådant humör kan man säkert tänka att hybris drabbat också den gode Håkan till […][...]

2008-08-11

Way Out West: Broder Daniel
Agnes Arpi
Text
2008-08-11 12:41
11

Foto: Rockfoto.nu/Olle Kirchmeier Bredvid mig skrattar Haglöfs-35-åringarna när de stora skärmarna visar den främsta radens gråtande fans. Kanske är de för jämnåriga för att uppskatta Henrik Berggrens rödfodrade cape och teatraliska manér, men varje år har ju en ny kull 15-åringar i sitt sköte, likväl som bandet har sina militant trogna fans. På en av […][...]

Way Out West: Kort om Sonic Youth, The Flaming Lips, N*E*R*D, Lil’ Kim och Håkan
Kal Ström
Text
2008-08-11 00:37
7

Min vana trogen så ser jag bara en Sonic Youth-låt. Vi är alldeles för sena in på festivalområdet och missar nästan hela konserten. Men det spelar ingen roll. Nu har jag sett en fantastisk inledning och en fantastisk avslutning. Nästa gång ska jag se mittpartiet tror jag. Lee Ranaldo och Thurston Moore är fantastiska konstnärer. […][...]