Groove Armada öppnar sitt senaste album med Oasis-rock. Det är sådär lovande. När danskillar sent på nattfyllan kommer på att de vill rocka och slå sönder instrument i någon slags sent påkommen ungdomsrevolt brukar resultatet sällan bli särskilt upplyftande. Rockdans. Visserligen bättre än dansrock, men fortfarande rockdans. Groove Armada har varit och nosat i de […][...]

När pojkvännen har gjort slut, marsvinet har dött och allt känns förgängligt kan man trösta sig med att lyssna på garagerock. Det är kanske inte lika vedertaget som vodka och vämjelse, men det är minst lika effektivt. Det får nämligen att inse att det faktiskt finns saker som alltid kommer att bestå. Som just garagerock, […][...]

Jam Pain Society Black Light Messiah Locomotive Records/Sound Pollution Unkna metalriff, ansträngd kvinnlig vokalist, synthar och ”lugna” partier i varje låt. Kanon. Lääz Rockit Left for Dead Massacre Records/Sound Pollution Bay Area Thrash. Första studioalbumet på evigheter. Descending Enter Annihilation Massacre Records/Sound Pollution Grekisk döds/thrash. Critical Min egen väg Basementality Hiphop-EP med ett gäng videoklipp […][...]

Kan inte påstå att jag direkt låg sömnlös av spänning inför släppet av Palookaville. Ett nytt Fatboy Slim-album kändes inte som något att gå i taket över. Mestadels för att Fatboy Slim för mig alltid i första hand har varit en singelartist. Hur många toppsinglar Norman Cook än bjudit på genom åren har han, precis […][...]

Jo, det är väl dags nu. Tioårsjubileum för den kanske största akten inom ”big dumb dance music”. Vi snackar beats, stora beats. Under nittiotalet lyckades Tom och Ed med konststycket att vara ”grejen” förvånansvärt länge. Och i likhet med exempelvis The Streets och Fatboy Slim lyckades de frälsa lärjungar från de mest skilda miljöer. Rockare […][...]

Jag har aldrig sett Chemical Brothers live. Det kanske är därför jag aldrig har förstått. Om någon hade frågat mig, någon gång de senaste elva åren, vilken världens bästa musikvideo är, hade jag bombsäkert svarat Massive Attacks Unfinished Sympathy. En video där ingenting egentligen händer, men som ändå är mer fylld av händelser än de […][...]

Peplab är de fyra polarna Ferry Ridderhof, Peter Garnefski, Hans Weekhout och Edward Boellaards första gemensamma projekt. De har alla tidigare haft framgångar på den elektroniska dansscenen under ett antal mer eller mindre kända namn som bl a Doop och Sponk (Ridderhof & Garnefski), Capricorn (Weekhout) och Blackburst (Boellaard) men nu alltså beslutat sig för […][...]