Recension
- Spend the Night (CD) The Donnas
- 2003
- Warner Music
Om alla bara ändå lyssnade på Scorpions
Lyssna
Externa länkar
- Bandets egna sida
- Snygg och kul sida som helt och fullt backar upp skivomslaget. Du kan bland annat lyssna på skivan.
- Bolaget
- Det gigantiska bolaget som ger lanseringen en större genomslagskraft (?).
Tre saker bör finnas i närminnet de närmaste minuterna.
För det första så var jag en av de där nördarna som The Donnas bara älskar att sabla ned. Vareviga text handlar om de coola killarna (som i och för sig hela tiden tas ned på jorden av tuffa brudar), festerna och den så rockiga livsstilen. Jag var en plugghäst som kämpade för ungdomens nykterhet. Jag var fortfarande oskuld när mina kompisar började bli sambos. Jag tyckte alltid en filmkväll framför TV:n var roligare än konserten på den tuffa svartklubben. Jag var och är nog inte en The Donnas-typ helt enkelt.
För det andra så är jag så patriarkal att jag kan gilla ett band bara för att det består av kvinnor. Jag tycker helt enkelt att det är coolare när Donna F, Donna C , Donna R och Donna A river av en rocklåt, som får vilken Chevrolet som helst att gunga, än när The Hellacopters gör det. Jag avskyr mitt beteende. Jag kan egentligen inte stå för det, men jag tycker det är coolt när kvinnor tar sig fram i en värld för och av män. Det känns hoppfullt.
För det tredje kan jag dock känna en skepsis mot det sätt som band bestående av kvinnor tar sig fram på. I materialet från Warner music står det följande: ”Sexy, smart, and sharp, The Donnas 'Spend the Night' is so much fun you'll want to stay for breakfast.” Måste sexighet vara botemedlet mot förtryck och det som förlöser kvinnans underordning? Jag hade hoppats att The Donnas skulle undvika fällan i varje fall. Snart kommer Converse-skorna bytas ut mot högklackade stövlar, en utveckling som Sahara Hotnights redan klarat av.
The Donnas uppföljare till ”The Donnas Turn 21″ är ändå en skaplig fortsättning. Det som ibland kunde liknas vid amerikansk punk har blivit en mer tydlig hårdrock med anstrykning av just The Hellacopters senaste skiva ”By the Grace of God”. The Donnas sa i en intervju att de hoppades på att alla skulle lyssna Scorpions, och på ”Spend the Night” har de levt ut sin önskan och sin förhoppning. Trots denna tydliga dragning åt den lite mer tyska lädervarianten av rock så knackar Ramones och Joan Jett & The Blackhearts hela tiden på dörren.
The Donnas låter säkrare än någonsin. Allt sitter där det ska. Gitarrsolon. Körer. Takten och det gigantiska bolaget som backar upp det globala genombrottet.
Trots det har de egentligen inte blivit bättre låtskrivare. Det finns ingen låt som egentligen fångar mig. Det mesta låter likadant. Det är tufft, hårt, tuggummikaxigt och utan humor eller värme. På förra skivan fanns där i varje fall en riktigt bra cover (Judas Priest ”Living after Midnight”), men nu står bandet för alla låtar. Tyvärr håller det inte i 14 låtar. Bäst är ändå ”Who Invited You”, med The Hellacopters på kör i bakgrunden, och som kommer bli nästa singel.
Så en helt OK skiva, men inget som slår till mig i magen och får mig att röja loss. Men vad får mig att göra det egentligen i dessa dagar av ofred?
Publicerad: 2003-03-19 00:00 / Uppdaterad: 2007-11-20 12:48
41 kommentarer
men va fan , realsitics då?
#
Vaaaa?
Det här e en grym skiva… så e det bara.
#
oj……
#
Bra att ni inte drabbats av ”det är skit och kompromisslöst det är därför vi älskar det” syndromet. Att hylla den här skivan är som att hylla the Sounds.
#
men 22-pistepirkko då???
#
Oroväckande att Hellacopters nämns tre gånger i recensionen.
#
är titeln korrekt svenska?
#
Tigersushi:
Jag älskar denna plattan..årets partyplatta, men jag gillar inte The Sounds..nåt fel på mej!?
#
”För det andra så är jag så patriarkal att jag kan gilla ett band bara för att det består av kvinnor…” ?
#
fan vad jag känner igen mig själv i det första stycket! mina vänner håller också på att bli sambos och jag har fortfarande inte blivit av med svennen. Peter, vi skulle kunna bli kompisar!
#
men jag är uppe sent iafl…det är ju alltid något…
#
Bra rescension.
Jag tycker att det ser så skoj ut när tjejer spelar gitarr. Inte att de skulle vara sämre än oss killar eller så, men de spelar liksom… annorlunda, konstigt..Som när man spelade fotboll på gympan och tjejerna inte gick på ens finter..
Charmigt är det hursomhelst.
#
peter dahlgren är en mansgris, peter dahlgren är en mansgris, peter dahlgren är en mansgris (klapp-klapp-klapp)!
#
”För det andra så är jag så patriarkal att jag kan gilla ett band bara för att det består av kvinnor…jag tycker det är coolt när kvinnor tar sig fram i en värld för och av män” Detta är inte definitionen på pariarkal.
Ja, här finns gott om bränsle för att bli riktigt arg innan klockan ens är 08. Men jag ska inte, Peter får ha vilken sorts musiksmak han vill. Däremot är det uppemot tredje eller fjärde gången på mycket kort tid som recensenten inleder med att förklara att han/hon inte gillar genren/artisten/stilen/budskapet, att detta inte är något för recensenten och inte heller kommer att bli det.
Jag har bara sett fenomenet här på dagensskiva (och kanske i skoltidningar). Sluta, det är trevligare att ge intrycket av att man är öppen för nya intryck. Puss, M
#
aha…
jag gillar dem i alla fall…
.. smaken är som baken..
#
Måste bara klargöra: Rock SKA handla om sex. The Donnas behandlar män som sexobjekt. The Donnas har fattat. Det har inte recensenten.
#
Helt rätt!, varför hylla någonting som redan gjorts mycket bättre av andra?
#
Allt har redan gjorts mycket bättre av andra. Med den inställningen kan man ju lika gärna lägga ner. Vilket jag funderar på att göra i alla fall.
#
Hade jävligt svårt för den hör plattan först, men den har växt till sig nåt fruktansvärt. Tycker också att det är märkligt att Hellacopters alltid verkar vara referenspunkt vad gäller skrevrock. Tycker mig inte höra så mycket Hellacopters faktiskt, mer drag och melodier den här gången, Hellacopters blir mer ”riffiga”, Get Skintight var mer Hellacopters i så fall men nu har de tagit sig en bit därifrån tycker jag. Nåja…
Jag vil höra denna plattan nästa gång du har fest Peter! :)
#
Tycker nog att den nya singeln låter bra mycket roligare än de två tidigare albumen. Men inget slår deras första två skivor. Den självbetitlade debuten är en av världens bästa rockplattor ”I wanna be a unabomber / History teacher you're a goner”
#
Har inte hört så mycket från den senaste skivan, men ”40 boys in 40 nights” knäcker säkert varenda en på den.
#
”jag tycker det ser skoj ut när tjejer spelar gitarr… ja VAD KAN DET BERO PÅ? HM………. HM……… HM………….. suck.
#
Köpte skivan på import i höstas och har inte tröttnat på den än.
#
Jag tycker the sounds är apdåliga, men det tycker väl alla. Och realistics är skit. Däremot har ju en utav årets bästa skivor kommit – THE BLOOD BROTHERS – This adultery is ripe.
Alla Blood Brothers (3) album är suveräna, köp även deras singelsamling.
Min favorit Joan Jett låt är förresten 'You Don't Own Me', men ännu mer gillar jag nog Jawbreakers 'You don't know what you got'.
Donnas första platta är ju grym, men sen har det bara gått utför för små tjejerna.
Ja! JA! JA!
BLOOD BROTHERS.
Och må inte illa utav att Ross Robinson har producerat… nej nej!
#
Bulimic rainbows vomit what?
Burn Piano Island Burn!
Coconut pupils never shut?
Burn Piano Island Burn!
Jigsaw babies and their bamboo stilts?
Burn Piano Island Burn!
Charred toucans weaving their black sky quilt?
Burn Piano Island Burn!
The sea shells scream out celestial code.
Melting on the shore inside a flame sno globe.
Burn Burn So burn Piano island!
#
Nästa jävla websida som har bakgrundsljud som default ska jag faan spränga till månen. Bakgrundsljud är tamejfan kodsnutten från helvetet.
#
Vad har det med den här sidan att göra? Här finns inget.
#
Men va fanken, 50 Cent då?
#
aaa: Ja, vad kan det bero på? You tell me.
Kanske att dom har mindre händer och kortare fingrar så det därför ser annorlunda ut när dom greppar ackord..jag vet inte.
#
”För det andra så är jag så patriarkal att jag kan gilla ett band bara för att det består av kvinnor. + Jag kan egentligen inte stå för det, men jag tycker det är coolt när kvinnor tar sig fram i en värld för och av män.” Låter mer som begreppsförvirring, mer matriarkal än patriarkal…Patriarkatet lever vi ju i, ”i en värld för o av män”, men vid dissning av hellacopters (män) o hyllning till donnas (för de är kvinnor..) känns det mer matriarkat…Och rock handlar ju inte om stickning eller vedhuggning, och ja, visst har kvinnor sexualitet, dock finns både den fria sexualiteten och skivbolagens stereotypa syn på det hela. Donnas anser, förhoppningsvis, att dom återspeglar den sexualitet som dom vill visa och inte skivbolagets i sin musik…
#
Tjejer har helt enkelt svårare för att spela snyggt. Som med fotboll. Det går, men det ser för jävligt ut.
#
Intressant borjan pa recensionen dar du pratar om ditt obefintliga sexliv i ungdomen. Men jag citerar fran din recension av ”Det ar sa jag sager det” av Hakan.
”…Att jag trots en image om den ensamme och utstötte sällan saknat sexuella relationer…”. Bestam dig! Ska vi vara avundsjuka eller tycka synd om dig? ;-)
#
Kan man slippa höra en recension , utan att samtidigt bliv tvingad att läsa om recensentens akne – problem och hans oförmåga att få det motsatta könet intreserat ? Jag bryr mig inte om du var en ful/fet plugghäst med brillor.
#
Sahara Hotnights är 10ggr coolare än Donnas, jag fattar inte jämförelsen.
#
till den som undrade ifall rubriken var skriven med korrekt svenska: ordet ”ändå” är felplacerat, det är därför det ser tokigt ut.
”om ändå alla bara hade lyssnat på scorpions” hade varit mer korrekt.
#
hoppas att jag skall slippa se flera recensioner av Peter Dahlgren här. Sämsta jag har läst.
#
känner inte igen mej i att varit oskuld och nörd i mina tonår, kanske därför jag gillar plattan!? – skärpning på recensent fronten!
#
Jag stör mig så fruktansvärt på alla dessa recensenter som berättar mer om sig själv än om skivan.
#
Du kanske gillar när kvinnor spelar rock mer än när män gör det för att du har haft en brist på kvinnokontakt i ditt liv ?
#
Håller med matilda fullt ut.. sluta öppna en recension med; jag har alltid haft lite svårt för den här genren.. och så vidare!!!!!!!!!!
#
the donnas är kaxiga töntar som spelar samma låt med olika text
#
Kommentera eller pinga (trackback).