Recension
- As I Am (cd) Alicia Keys
- 2007
- J Records/SonyBMG
Att göra sin grej
Alicia Keys är en sådan artist som accepteras och gillas av många. Robbie Williams-syndromet. Om det beror på att hon är väldigt bra eller väldigt lättsmält kan diskuteras. Debuten för sju år sedan var en enorm succé. 2003 skapade uppföljaren The Diary Of Alicia Keys stor uppståndelse. Kritikerna var lyriska och pratade i Marvin Gaye-termer. As I Am har däremot inte orsakat några större stormar, utan landade rätt obemärkt i 2007 års musikutbud.
As I Am innehåller precis det man kan förvänta sig av en Alicia Keys-skiva. Självständighetsmanifest och pianoballader. Love. Kiss. I need you. I don’t need you. Och så vidare. Pålitligt och trivsamt. Hon har också blivit modigare, vågat ta ut svängarna en aning och sjunger ut mer, vilket singeln No One är ett typexempel på. Varje steg bort från visksjungandets träsk måste ju tolkas som något positivt. Superwoman och Go Ahead, de två argare låtarna på skivan, är också de starkaste, till skillnad från tidigare skivor där finstämda skapelser som Fallin’ och You Don’t Know My Name stal allt ljus. Det som ska föreställa motsvarigheter finns också här, men vad de heter minns jag inte efter många lyssningar.
Det mesta är detsamma. As I Am hade kunnat vara fyra år gammal. Alicia Keys är Alicia Keys och gör Alicia Keys ungefär som Kent gör låtar om kall väderlek. Det funkar bra så länge man inte kräver förändring för att inte tröttna. Annars handlar det enbart om timing och huruvida du själv kan relatera.
Publicerad: 2008-01-03 00:00 / Uppdaterad: 2008-01-03 21:04
14 kommentarer
No One var en av de bättre låtar jag hörde förra året! Gillar Alicia men jag gillar inte alls Robbie W. Känner mig vilse.
#
ja, det är rätt trist; No One är en helt värdelös låt, och skivan är uppenbarligen inte mycket bättre.
#
”Landade rätt obemärkt” är kanske att ta i. Den säljer ju som smör och klockade in dubbel platina redan efter sex veckor. Rätt unikt 2007.
#
”No One” är ju faktiskt rätt fantastisk, specielltfö att komma från Alicia.
#
Om Bob kan sjunga om henne i en låt, måste hon ju vara helt OK.
#
Är det något fel på mig – jag älskar hela skivan!!!
#
Skränigt och trist är vad jag tycker. Ska jag lyssna på mainstream-soul väljer jag helt mycket hellre random Motown. Lyssna hellre på David Ruffin, Lenny Williams eller whatever.
#
kom igen, No One är dussinsoul
#
vad säger övriga redaktionen förresten?
#
Jag gillar No One. Har inte hört resten.
#
no one är fin
#
håller med, att sova under tak ÄR överskattat.
#
Djärvt att ta ut sängen. varför flytta berg när man kan flytta sängen?
#
Alicia Keys är väl ok, men Robbie.W slår henne lätt!
#
Kommentera eller pinga (trackback).