Träden står nakna sedan höstlöven fallit och årets gråaste, men på många sätt också vackraste månad är snart över. Men innan vi träder in i årets sista månad, full av julstress, årsbästalistor och (förhoppningsvis) snö, delar redaktionen på dagensskiva.com med sig av novembers musikaliska höjdpunkter.

Kate Bush (Kate Bush)
Kate Bush. (Ola Andersson)

Bill Callahan, Storan (konsert)
Jag satt med feber på första raden och stirrade på ett par bara fötter, som bakom ett trumset ackompanjerade mannen som släppt ett av de senaste årens bästa album. Bakom världens minsta gitarr presenterade han dem, låtarna ingen borde vara utan. (Maria Gustafsson)

R&B på cd
Jag gick till skivbutiken förra helgen och bläddrade fram årets hetaste R&B-släpp för att ta med mig hem och lyssna (på riktigt lyssna!) på i skenet av min adventsstjärna. Finns inget bättre.
(Karin Lillbroända)

Ika Johannesson & Jon Jeffersson Klingberg Blod Eld Död – En svensk metalhistoria (bok)
Välskrivet och initierat om en av Sveriges största musikrörelser, måste-läsning för alla med musikintresse även utanför metal. (Tomas Lundström)

Tonbruket (live)
Det är jämnt skägg mellan My Morning Jacket och Tonbruket när det kommer till månadens livespelning, men jazzkvartetten drar nog ändå längsta strået. Mycket på grund av att man på Debaser Malmö, med väldigt små medel, lyckas uppbringa ett imponerande och eget sound och samtidigt vara totalt sanna till jazzens essens – lyhördheten och svänget. Bra gjort. (Jonas Appelqvist)

Doomriders (live)
Ett maffigt turnépaket i form av Doomriders, Kvelertak, Toxic Holocaust och The Secret gästade Stockholm för ett par veckor sedan. Att Doomriders skulle vara det bättre bandet av dem fyra var inte någon överraskning, däremot överraskade de med att låta mer beskedliga live än på skiva. Men inget fel med det. (Mats Guldbrand)

Beach Boys Smile (skiva)
44 år försent släpptes detta mästerverk för första gången i sin helhet. Brian Wilsons gudabenådade låtstrukturer liknar inte någon annan popmusik, vilket gör Smile till ett odödligt album. (Anton Wedding)

Den svenska tystnaden Arbetsplatser är fula (låt)
Jag gillade den redan när jag lyssnade på den efter Jonas recension i början av Oktober men jag påmindes om den igen när vi såg Bron/Broen i november. Varje avsnitt började och slutade med Hollow Talk och den är väl fin och så, men vad brydde jag mig om det. För melodislingorna satte Arbetsplatser är fula i huvudet på mig varje gång. Arbetsplatser är fula / Arbetare är dumma i huvet / Uppgifterna meningslösa / Du har bara dig själv. Känslan av November. (Kal Ström)

Meshell Ndegeocello Weather (album)
Meshell skalar av, tonar ner och lättar på trycket så att till och med folkpopromantikerna får en chans att hitta in i hennes värld. Magi för höstmörkret. (Patrik Hamberg)