dagensskiva.com

48 timmar

Recension

In Flames: Deliver Us
Deliver Us (singel, mp3) In Flames
2011
Century Media
5/10

Lägesrapport 2011

Oj.

Det är den första reaktionen som kommer när keyboarden knappar i gång In Flames nya singel Deliver Us.

Egentligen är det inte särskilt överraskande längre; In Flames har inte direkt hymlat med att man breddat sitt musikaliska uttryck och rört sig mot ett mer poporienterat sound ända sedan Reroute to Remain. I och med kommande Sounds of a Playground Fading är det fem plattor sedan, lika många som bandet släppte före vattendelaren, så snart är det väl dags att se de fem första som vägen fram till att bandet hittade sitt rätta sound.

Singeln Deliver Us, som släpptes för två veckor sedan, är en låt helt i linje med det In Flames vi lärt känna de senaste åren och den befäster den inslagna linjen. Riffen har tonats ner en aning och i centrum står en synnerligen trallvänlig refräng.

Med risk för att uppfattas som en puritan måste jag säga att jag har brytt mig lite eller inget om In Flames sedan plattan Clayman, som nu har hisnande elva år på nacken. Visst har jag gnisslat tänder en aning över bandets val av inriktning, men det är något jag sedan länge har förlikat mig med och i stället för att se bandet i en renodlad metalkontext ser jag dem numera även i en popkontext.

In Flames ägnar sig fortfarande åt gitarriff och dubbla baskaggar, men sett till låtarna är det i mångt och mycket poplåtar, rent strukturmässigt, något de varken är först eller sist med inom metal.

Och ur den aspekten får man ändå ge dem en hel del beröm, för In Flames blir mer och mer bekväma i den kostymen. Deliver Us är en effektiv, men troligen även flyktig dänga som säkert kommer hitta hem hos många lyssnare. Den bär på mycket kraft och hur mycket jag än föredrar när Anders Fridén growlade back in the days, står det klart att även han blir mer och mer bekväm med att sjunga. På sina håll påminner han om The Haunted-kollegan Peter Dolving, även om han inte är i närheten av Dolvings register ännu.

Sen ska jag ärligt talat säga att refrängen inte är det som fastnar mest hos mig, snarare är det versen och då i synnerhet den andra, där låttiteln Deliver Us dyker upp i någon minivariant av call and respons. Både greppet och att hålla låttiteln utanför refrängen tyder på god smak.

Tomas Lundström

Publicerad: 2011-05-20 00:00 / Uppdaterad: 2011-05-19 15:27

Kategori: Recension | Recension: #5989

2 kommentarer

En riktigt tråkig låt, det är väl bara att inse att de aldrig kommer, eller vill, släppa en ny skiva liknande The Jester Race. Håller med dig att den sista bra skivan var Clayman, förutom några ströspår som System Touch of Red mm. 4/10, och då är jag generös.

ErikL Oregistrerad 2011-05-23 20:23
 

Riktigt negativa ni ska vara som enbart gillar de tidiga in flames, jag tycker alla plattor är jävligt sköna, kanske för jag har bredare musiksmak än dig. Artister utvecklas och letar efter deras eget sound och tror också att dom skiter totalt i vad andra tycker om det. Lyssna på de gamla plattorna o andra band i samma ”genre” men orka klaga.

danne Oregistrerad 2011-06-17 15:44
 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig