dagensskiva.com

48 timmar

Recension

Jonny: Jonny
Jonny (album, cd) Jonny
2011
Alsation/Turnstile
6/10

Lite av varje

När det började tisslas om att vackre Euros Childs, tidigare frontman i Gorky’s Zygotic Mynci, inte bara dök upp på scener då och då tillsammans med Norman Blake, Teenage Fanclubs långluggade sångare, under namnet Jonny in Edinburgh, så var det många som gick ner i spagat. Vindlande melodier, smärtande berättelser och klockrena körer ljöd i fantasin. Det drömdes om världens snällaste popduo.

Sen blev det tyst.

Så i höstas verkade det klart. Jonny (som det sedemera blev) var inbokade på Debaser Medis och Pusterviksbaren. Ett album var på väg. Jag kunde knappt hejda mig. Jag trodde av någon anledning att Euros Childs och Norman Blake skulle plocka fram det allra bästa ur varandra. Att kom dom väl tillsammans så skulle Euros Childs lite lamare plattor vara bortglömda. Att Teenage Fanclubs tröttare stunder var något som hörde till historien. Det var kanske lite mycket begärt.

Inledande Wich Is Wich sätter oss med förutsägbara förväntningar på plats. Euros Childs – för här är det nog han som tar täten – gör precis som vanligt som han vill. Popmusik är aldrig allvarligare än att man kan vara lite buskis. Men på efterföljande Candyfloss plockas alla de bästa egenskaperna hos duon fram. Det är huvudet uppe bland molnen, rättframma arrangemang och styrka i melodierna. Det är som att addera Euros Childs till Teenage Fanclub och dela med två. Det är inga överraskningar och man får med både det starka och svaga. Men sammansättningen på albumet lutar mer åt ena håller. Så här brukar Euros Childs album låta. Man kastas mellan cirkusmelodier och ynkliga kärleksballader, mellan knivskarpa poparrangemang och buskis. Norman Blake ger oftare ifrån sig jämnare alster. I fallet med Jonny, där man möter en duo som snarare ger ut ett album för att det är roligt än för att de har en stark kreativ vision, så är det inte särskilt överraskande att albumet spretar åt alla håll. Det går att plocka starka spår härifrån, som The Goodnight och I Want to be Around You (två av de mer traditionella spåren på albumet) men här finns också ganska mycket ploj.


Candyfloss

Maria Gustafsson

Publicerad: 2011-02-10 00:00 / Uppdaterad: 2011-02-08 21:08

Kategori: Dagens skiva, Recension | Recension: #5885

3 kommentarer

Lokkomusik

JOEPP Oregistrerad 2011-02-10 12:28
 

Halvljummet. Som en Pripps Blå som stått framme i en timme.

Hälften Man Hälften Kaka Oregistrerad 2011-02-10 18:52
 

En Pripps efter en timme är helt OK. Värre efter ett dygn med tre fimpar i…

Gabbagabba Oregistrerad 2011-02-11 22:53
 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig