dagensskiva.com

48 timmar

Recension

Solar Bears: She Was Coloured In
She Was Coloured In (album, Spotify) Solar Bears
2010
Planet Mu/Border
6/10

Psykedeliska regnbågsbjörnar

Efter den lika osannolika som osannolikt lyckade p-kryssningen mellan pastoralfolk, progdisco och postrock på sommarens Inner Sunshine EP var mina förväntningar på Solar Bears fullängdsdebut rätt stora. Inte minst tack vare de två remixerna av Crystalline (Be Again) och Twin Stars. Här i sina originalversioner, där den första hade kunnat ha Studio som avsändare och den andra skulle kunna få Vangelis att på stört gå med i fancluben, hör de fortfarande till några av spåren som sticker ut.

Men de faller nu mycket tydligare inom ramen för helheten och bidrar till att She Was Coloured In blir den albumupplevelse som John Kowalski och Rian Trench så uppenbart strävat efter. Samtidigt har de på vägen förlorat den krispiga moderna produktion som lyfte remixversionerna och flätas in i den storblommiga, dova och plyschmurriga ljudtapet som gör att allt låter som ett välnött kassettband från 1982. Inte det mest kristallklara och detaljrika man kan lyssna på.

Tyvärr saknas av någon anledning också alla spår av EP:ns blinkning mot postrock så även om She Was Coloured In känns mer sammanhållen är en stor del av dynamiken och variationen som de influenserna tillförde helt borta. Duon försöker i stället att inom den ljudmässiga ramen måla med alla tillgängliga färger samtidigt och det blir emellanåt lite som att se en regnbåge kräkas.

Men även om det lätt blir lite för mycket av det goda finns det också ett intressant cineastiskt anslag där nästan varje spår skulle kunna vara temat från en film du aldrig sett. Ena stunden ett möte mellan Badalamenti och Morricone, i andra pärlande hetsig biljaktselectro från tidigt 80-tal eller som skimrande handklapp- och synthsymfonier där det inte är särskilt svårt att föreställa sig Tom Cruise flyga iväg i en F-16 mot en blodröd solnedgång medan eftertexterna rullar över skärmen.

Hur skrämmande det än kan tyckas låta så finns det ändå något väldigt tilltalande med Solar Bears sätt att med sin diffusa blandning av analog elektronik, psykedeliska groove och spattiga rytmer ge nu lätt antik musik en ny tappning.

David Drazdil

Publicerad: 2010-10-18 00:00 / Uppdaterad: 2010-10-18 10:45

Kategori: Allmänt, Dagens skiva, Recension | Recension: #5752

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig