Recension
- Lovestar (album, mp3) Di Leva
- 2010
- Universal
Hit men inte längre
Lyssna
När pressreleasen trillade in i e-postlådan hoppades jag verkligen att det handlade om ett prematurt första april-skämt. Men nej då.
Det visar sig att Di Leva menar allvar när han väljer att tolka ett dussin av 80-talets allra största hits så som han tror att de skulle låta om de släpptes idag. Något som i hans värld uppenbarligen innebär att till exempel The Cure, Michael Jackson, U2, David Bowie, Neil Young och Bob Marley skulle ha försökt att prångla ut fullständigt fantasilös och slätstruken electromuzak berövad på varje uns av känsla.
Men han är åtminstone konsekvent. Allt låter precis lika förskräckligt. Inte ens det komiska embryo som ändå finns i att han tar sig an Personal Jesus resulterar i mer än att man börjar tänka på hur tilltalande en annan Depeche Mode-titel, Enjoy The Silence, plötsligt känns.
Som av en händelse släppte vår riksstjärngosse sin skiva samtidigt som forskare vid Cern-laboratoriet i Schweiz försökte återskapa energinivåerna som uppstod vid The Big Bang. Ett experiment som fick vissa att frukta att det skulle uppstå ett svart hål som skulle sluka hela vår jord.
Lovestar får mig nästan att önska att de fått rätt.
(Kal Ström kände sig även han tvungen att skriva om Di Leva.)
Publicerad: 2010-04-06 11:41 / Uppdaterad: 2010-04-07 08:16
7 kommentarer
David – Kal 0-15, vet ingenting om dig David, men siffrorna säger nånting, förhoppningsvis inte allt. Du är nog inte lika illa omtyckt som Kal. Fult namn också.
#
Ful.
#
Bild.
#
På.
#
Omslaget.
#
Till.
#
Skivan.
#
Kommentera eller pinga (trackback).