Småttingarna i studentkorridoren släppte sin boom-bap debut på västkustbolaget Rawkus (några år för sent) innan den gick vidare till Duck Down Records som drivs av Buckshot och Dru-Ha. Då valde man att ta sitt sound mot ett mer futuristiskt sådant, till ett sound som skulle kunna liknas som ett möte mellan The Cool Kids och B.O.B. En klar uppstickare från bolagets i övrigt kulturtrogna akter som Heltah Skeltah, Marco Polo och Skyzoo.

Det har varit snack innan om att den nya skivan inte skulle leva upp till hypen efter den grymma The In Crowd. Men det tycker jag utan problem att den gör, precis som tidigare lyckas man lyfta den gamla skolan till någonting nytt, utan att för den delen bara bli tramsig yta utan själsligt innehåll. Naledge, gruppens rappare, låter ibland lite som Kanye West, förmodligen på grund av chicagodialekten. Men ibland blir han mer melodisk och påminner nästan mer om sydstataren B.O.B. Visst kan hans texter om sex och sprit bli banala och hamna i något omoget dager ibland, men jag köper det ändå. För han visar även andra sidor av sig själv.

Men det jag framförallt köper är Double-Os totalt osamplade beatmatta som paradoxalt nog bjuder på mängder av stilar, utan att för den delen förlora hans egna ljudessens. Kanske förlorar han sin själ lite på den sönderautotunade Flickin, men det går att leva med.

Duon har lyckats hitta en perfekt symbios mellan mainstream och underground i musiken. Radiopubliken kommer att gilla albumet. Headsen kommer att gilla det. De som är ute efter lite rap med melodi kommer att digga det. Ja till och med landets hipsters kommer gilla det här. Land of Make Believe fungerar som en fin brygga mellan vinter och vår. För snart exploderar det av grymma hiphopalbum i takt med vårens puls!

Kidz in the Hall – Introlude

Kidz in the Hall – Jukebox