2010 ser ut att bli ett hyperintressant hiphopår för den amerikanska södern. T.I. är en fri man igen, och det lär inte dröja länge innan han är tillbaka med ett nytt släpp. Ludacris, Bun B och pojkarna från OutKast ska släppa skivor, och B.o.B är en av årets mest intressanta albumdebutanter. Det bästa hoppas jag dock att Young Jeezy, Nappy Roots och allra mest Chamillionaire kommer stå för.

Chamillionaires förra album släpptes 2007 och dess titel Ultimate Victory var grymt passande. Plattan var störtskön med feta beats och en ruskigt vass Chamillionaire. Hookarna som han la mellan verserna kommer jag aldrig sluta sjunga på. Jäkligt bra hiphop!

Nästa platta heter Venom och släpps förhoppningsvis i mars. Man kan och ska förvänta sig samma sak där, det bevisar Chamillionare på sitt nya mixtape Major Pain.

Här lånar Chamillionaire beats av bland andra Rihanna, Kanye West och Diddy, och med många intensiva verser, som aldrig innehåller ointressant dravel, gör han dem till sina egna. Jag skrev tidigare om att en av Chamillionaires styrkor ligger i hans hookar, och även om de ju är vad man oftast lägger märke till först tar det inte många lyssningar innan man hör, verkligen hör, hans verser också. Chamillionaires texter är viktiga, och lätta att höra då han inte rappar för fort.

På Major Pain finns det låtar helt utan refräng, och har man bara hört Chamillionaires radiohits tidigare blir man säkert förvånad över hur bra han faktiskt är. Han lassar ofta på med tungt artilleri, men han kan göra bra låtar med få medel också.

Chamillionaire har allt vad en bra rappare ska ha. Hans flow är fantastiskt, han kan både följa en melodi exakt och spotta i flera minuter utan att tappa i tempo. Han producerar revelanta texter i våldsam fart och han har ett osvikligt öra för bra beats.

Major Pain är en njutning mest för den intensitet som Chamillionaire visar, men det är inte på samma nivå som hans album. Då är det helt andra saker än lånade beats som gället. Cham verkar sitta på mycket hett, det är han inte hemlig om. På Major Pain får vi höra en liten snutt av vad som verkar vara en storslagen låt med en gästlista i samma klass som det sista spåret på Slim Thugs senaste album.

Även om hans album är bättre än hans mixtapes är de ingenting som man ska stoppa undan bara för att det finns bättre släpp. Det finns nämligen bra låtar här också, inte bara en bra helhet. Till exempel representerar Cham sitt Texas i två grymma låtar som båda låter hundra procent södern, fast på två helt olika sätt. I’ma Rep Texas är en låt i fyllig kaxig söderhiphopstil med obligatoriska ad-libs, och på Feels Good lånar han magnifika Damn It Feel’s Good To Be A Gangsta av legendariska Geto Boys. Kanske världens bästa countryhiphopbeat. Annars är det här 50 minuter musik som ligger på en konstant hög nivå, fast vänta bara tills Venom släpps!