Det var för några år sedan det började bli jobbigt att följa Will Oldhams utgivningar. Att han gör musik under flertalet olika namn och i flertalet olika konstellationer är en grej, men han ger också ut väldigt mycket musik. Det kommer ”riktiga” album någon gång per år och däremellan kommer andra släpp som varken får marknadsföring eller livespelningar utan bara fyller upp skivhyllan. Kvaliteten varierar varken med pseudonym eller marknadsföring, den varierar helt enkelt.

På Beware verkar Will Oldham som vanligt i sin egna tradition av att blanda knäckande vackert och dramatiserat snuskigt. Albumet är ett avbrott från de senaste mer lågmälda och detaljerade albumen. Beware är tillbaka till enkel country ungefär som när han tolkade sina egna tidigare alster på Bonnie ‘Prince’ Billy Sings Greatest Palace Music. Det är galet bra.

Beware är framför allt mycket mera band än Bonnie ‘Prince’ Billy. Därför hamnar albumet långt från hans tidigare singasonga. Jennifer Hutt, Joshua Abrams, Emmett Kelly och Michael Zerang tar upp en stor del av ljudbilden. Fylliga körer, storstilade fiolslingor, elegant blås och ogenerad steel bygger ett robust album som förmodligen inte är en av Will Oldhams smartaste eller mest sofistikerade produktioner, men definitivt en av de mest ärliga och uppsluppna.

Så för den som tappat greppet om ständigt inaktuelle Bonnie ‘Prince’ Billys utgivningar så är Beware ett album värt en omväg. Jag nämner inte ens särskilda spår på albumet – det är för väl sammanhållet. Lyssna på hela.

Bonnie ‘Prince’ Billy I Am Goodbye