Jätteproffsigt. Verkligen. EP:n Dig The DYNO! är gjord direkt efter skolboken hur man gör dansvänlig pop som säljer. Faktum är musiken får mig osökt att tänka på den exklusiva matteklubb i Hollywood där man gjort försök att räkna ut vad som gör en låt till en kommersiell hit. Eller det mytomsbunda bandet KLF som med boken The Manual försökt påvisa vilka ingredienser som behövs för att koka ihop en kommersiell framgång. (Vill du veta mer om KLF:s mycket intressanta story finns mer att läsa.)

Men samtidigt som det är sjukt snyggt producerat är allt inte guld för att det glimmar. Och när det kommer till DYNO känns det som ordspråket är befogat. Musiken blir alldeles för plastig. Jag får ingen feeling. Fast även om det inte är något jag spelar hemma så vill jag tro att det här skulle skaka rejält med liv i mig på dansgolvet. Summa summarum blir betyg godkänt där de enkla knepen som lockar till dans väger upp den plastiga känslan.

Sen vet jag inte vad jag ska tycka om deras presentationsbild. Är det hett med bar överkropp 2009?