Det är ett mustigare sound Justin Vernon presenterar på ep:n Blood Bank. Hans ljusa röst, som skickade debutalbumet For Emma, Forever Ago till toppen av årsbästalistorna för förra året, är lite mer dämpad men som väl är lyckas han behålla det säregna, smarta och närgångna som gjorde att just debutalbumet stack ut.

Blood Bank består av fyra spår, alla med sin strikta form. Titelspåret följer debutalbumets modell med ett tyngre drömskt komp av trummor och elgitarr. Beach Baby är enklare, stadigare och det minst intressanta spåret. Babys med det nästan irriterande långdragna och monotona pianot utvecklar sig till den stirrande tomhet som så väl förmedlar konceptet kring Vernons musik när musiken stannar upp och tar vändningar allt eftersom. Tystnaden i den lilla skogsstugan där han spelade in debutalbumet är det som starkast förs fram i hans musik. Tystnad och kyla gör sig påminda genom alla spåren.

I avslutande Woods drar han lager-på-lager-metoden till sin spets. Utan ackompanjemang skapar han en långsam melodi som drar åt alla håll och till slut växer på ett allt annat än återhållet sätt.

Blood Bank är helt klart ett vettigt släpp för att hålla intresset vid liv i väntan på nästa Bon Iver-album.