I bilen på väg hem till Malmö från Hultsfred tidigare i sommar lyssnade vi på en cd-r innehållandes blandad rockmusik. En bit in på skivan dyker Don’t Drag Me Down med Social Distortion upp varpå kollega Håkan Thörn drar slutsatsen att man lätt hör varifrån Backyard Babies tagit influenser ifrån, vilket är en korrekt iakttagelse. Fram tills nu.

På skiva nummer sex, en självbetitlad historia, har något hänt. Mike Ness och manskap är inte längre den självklara ledstjärnan hos exilsmålänningarna och en tydligare och mer riffbaserad ljudbild slår mot mig.

Tillsammans med Jacob Hellner (Rammstein m.m.) har bandet lyckats med konststycket att bibehålla koncentrationen hela albumet igenom, något som tidigare skivor lidit av. Förra släppet People Like People Like People Like Us var arketypen för detta fenomen där titelspåret och ytterligare en handfull spår höll måttet, sen mättades det av.

Så är icke fallet här. Jag vill tro att nämnde Hellner har ett finger med i spelet, det är allmänt känt att han är en krävande herre under inspelningar. Till Backyard Babies stora lättnad dessutom. För det är såhär bandet, enligt egen utsago, velat låta hela tiden och det är också såhär jag tycker de ska låta.

Hur det är? Det blandas och ges givmilt med influenser från rockhistorien där AC/DC, Guns N’ Roses, New York Dolls och Ramones samsas om utrymmet. Det är inga duvungar det här, det vet vi, de har vid det här laget ett eget sound och det mixas in i helheten.

I inledningen redan nämnda Orange Countys storheter är dock inte helt förpassade till skuggorna. I Idiots är det rentav snudd på ripoff. I inledande singelspåret Fuck Off and Die flörtas det med ett riffande Angus Young skulle vara avundsjuk över och överlag är det ett mer peppat band som gått in i studion. Det är framförallt Nicke Borg som imponerar mest, då hans sång genom karriären varit bandets svaghet. Här tar han steget fram och tar plats som en självklar sångare på ett snyggt sätt.

Det egna soundet till trots är det ändock svårt att bortse från influenserna och de självklara stölderna och det tar ner plattan hos kritikern i mig. När jag är på humöret att vilja lyssna på kompetent och svängig rawk är detta det mer givna valet.