Om vi räknar från året då Japan släppte Adolescent Sex, 1977, kan den hågade lätt komma fram till att det tog Steve Jansen exakt trettio år att ta sig den punkt där han faktiskt till slut släppte ut ett eget album i ljuset. Eller eget och eget, men i hans eget namn. Steves karriär är och förblir tätt sammantvinnad med brodern Davids. Bägge föddes med efternamnet Batt, men antog sedan artistsuffixen Jansen respektive Sylvian. Under senare år har de återigen återförenats i en konkret bandformation tillsammans med Burnt Friedman under Nine Horses-aliaset. Slog följe på Sylvians The World is Everything-turné, där också Playground Martyrs från Slope var ett stående inslag.

Poängen är att Sylvians närvaro är självklar. Vilken musiker som helst skulle väl ta vara på att ha den rösten tillgänglig. Men Jansen gör alldeles rätt i att använda sig av den med måtta. Mot hans många gånger lätta, suggestiva elektroniska ackompanjemang vinner Sylvian lätt på walk-over. Sången tar över, vilket fungerar för låtar med mer utvecklat narrativa drag, som just Playground Martyrs och Ballad of a Deadman. Dock förvånar de andra vokalisterna mer, som när Anja Garbarek gör en lömsk mekanisk femme fatale i Cancelled Pieces.

Det är tydligt att formatidén för Slope är just album. Inget slumpat låtväljande från lyssnarens sida. Man lyssnar rakt igenom. Givetvis finns det några låtar som sticker ut, men rent generellt är det väldigt tydligt fråga om en helhet. En viss sinnesstämning, ett konstant uttryck, en form. Sofistikerat, introspektivt, attraktivt och genomgående elegant. Just eftersom arrangemangen i huvudsak är sparsmakade blir de sedan desto större när de får lite mer kött på benen, som refrängpartiet i Ballad of a Deadman. Allt är skickligt orkestrerat, och även om speciellt de instrumentala styckena i hög grad kommer ur elektroniska källor, är det svårt att få bilden av en sluten cirkel musiker ur huvudet.

Det är inte frågan om att Jansen med Slope tagit ett extremt steg. Uppenbarligen har det funnits ett behov av att låta dessa sånger komma fram, och med rätta, men på samma gång är det också en självklar del i den artistcirkel som skapats runt honom, Sylvian, Fennesz, Ryuichi Sakamoto, Burnt Friedman, Yukihiro Takahashi med flera. En logisk del i den sfär som är skivbolaget SamadhiSound. Men för den delen inget man bör missa.