dagensskiva.com

48 timmar

Recension

Morrissey: That's How People Grow Up
That's How People Grow Up (fil (mp3)) Morrissey
2008
Decca/Universal
6/10

I god tradition

När Morrissey framförde singeln That’s How People Grow Up på David Letterman Show förra sommaren stod en krigsmålad sopran i en klänning tillverkad av plastbubblor och ylade yrt i inledningen. Kvinnan heter Kristeen Young. På studioversionen är det en theremin som ylar. Kristeen Young sparkades från förra årets turné då hon från scenen gav kommentarer om Morrisseys kunskaper i sängen. Men thereminen är ett smart drag av Morrissey, eller kanske Boz Boorer, som komponerat stycket. Det ger karaktär åt ett svagare spår och väcker på ett utmärkt sätt dansgolvet för undernärda individer.

Den 13 februari släpps då ännu en samling med den gamle mannen. That’s How People Grow Up är singeln. Men That’s How People Grow Up är ingen First of the Gang to Die. Trots det rakt igenom koskälledrivna tempot och de ylande partierna. Det låter Morrissey av melodi och formerna följer det förväntade men det är tunt.

När han tar upp den svävande sopranens toner i sången finns det både finess och rikedom i arrangemanget och de numera närmare medelålders Morrissey-devoterna behöver inte börja leta efter en ny pophjälte. De följer med ner i djupet av svärtan. Den nästan gulliga svärtan i I was driving my car. I crashed and broke my spine. So yes, there are things worse in life than never being someones sweetie.

Morrissey kommer alltid klara sig. Det är för sent att misslyckas. Trots, eller tack vare, de existensiella brottningsmatcher han fortsätter dikta och underhålla med. Men numera är det inga trasiga ungdomsskildringar – berättaren i texterna ligger praktiskt taget på dödsbädden och filosofierar. Och 700-kronorsmannen släpper allt han har för händerna, knäpper ullkavajen över bröstet och stövlar bort till Bengans. Han kanske till och med går på konsert. För det är inte kidsen som lyssnar på det här. Morrissey lyssnar man på av tradition. Och That’s How People Grow Up är just en traditionell singel.

Dansgolvhits blir Morrisseys musik mest av bara farten. Den kontrast som Morrissey själv, och en stor del av hans lyssnare, utgör mot dans, viftande lemmar, popeuforiska leenden och svettblanka pannor är det som räddar honom varje gång. Ju mer han ignorerar publikens behov av förnyelse och passion, desto bättre lyckas han. Med just det.

Maria Gustafsson

Publicerad: 2008-01-30 00:00 / Uppdaterad: 2008-01-30 09:14

Kategori: Dagens skiva, Recension | Recension: #4456

25 kommentarer

Först!

Medlem 2008-01-30 00:03
 

dagensskiva.com – Dagliga MP3-spårs recensioner sedan 2008-01-30

Medlem 2008-01-30 00:04
 

Bra skrivet. Jag håller med innan jag hört låten. Ska bli intressant att lyssna på.

Medlem 2008-01-30 00:27
 

Läbbig låt. Maria G Francke hyllade den i Sydsvenskan och passade i förbifarten på att förnedra sig själv genom att utan att skämmas berätta om en Moz-upplevelse hon haft på nån sur pub i en Londonförort en gång i tiden:

”Mitt hittills största Morrisseyögonblick inföll i höstas, en lördagsnatt på puben Salisbury i Harringay i norra London.

I denna pampiga lokal öppnades frampå nattkröken ett inre rum där två dj:ar började spela under parollen ”Indie a-go-go” och det var Blondie och Clash och The Knack och…där kom basen och den envetna gitarren i introt till ”The Last of the Famous International Playboys” och taket lyfte på den redan svettigt övertända lokalen, det var sardinburk på dansgolvet och en av de mest extatiska danssituationerna i mitt liv.

Tack alla okända engelsmän som var där, och tack Karin som tog mig dit. Och tack all god ale som jag först drack för att slutligen hamna i detta tillstånd.”

Medlem 2008-01-30 02:17
 

nazimusik.

Medlem 2008-01-30 07:27
 

jag förstår inte vad det skulle vara för fel på den texten Gräset?

Jag är euforisk! Tack Maria! (alltså tack Maria G, inte Maria G Franke)

Medlem 2008-01-30 08:58
 

Hur kan folk dansa till det?
Det kan de inte.

Medlem 2008-01-30 09:06
 

Maria G Franckes text. Brrrr.
”Indie-a-go-go”. Jodå.

Medlem 2008-01-30 09:11
 

LD: esch, koppla av pretentionerna, drick en long island ice tea och dansa för dig själv, aspackad, till ”Denis” vettja! Roligare blir inte en helkväll! ;)

”JÅR MAJ GAAAJ *hick* än ajm in hävven evri tajm aj look at JOOOO-O-O!

Medlem 2008-01-30 09:30
 

Moz lär visst vara på gång till Bingolotto igen. Ny sändningstid, ny programledare, samma dansband.

Medlem 2008-01-30 13:15
 

Fräscht!
Morrissey är tillbaka med ett helt nytt sound. Mannen uppdaterar sig tamejtusan med sjumilakliv. David Bowie tappar hakan fullständigt.

Medlem 2008-01-30 13:24
 

Ganska tråkig låt. Någon som hade väntat sig något annat?

Medlem 2008-01-30 13:55
 

Meeeen Moz var ju IRONISK när han upprädde i Bingolotto!!
Ni är bara avundsjuka!

Lisa Oregistrerad 2008-01-30 15:29
 

håller med lisa!

Medlem 2008-01-30 16:22
 

Skulle Bowie tappa hakan för den här singeln…

Gorillan Oregistrerad 2008-01-30 16:54
 

meh! veganerr kan väl förfan också vara tjocka!!!§§§§§§½½½½

erimos Oregistrerad 2008-01-30 18:06
 

meh! lapparr kan väl förfan också vara smarta!!!
§§§§§§§½½½½

Medlem 2008-01-30 19:40
 

DagensSanning.Com:
”För det är inte kidsen som lyssnar på det här. Morrissey lyssnar man på av tradition.”

KR Oregistrerad 2008-02-05 00:23
 

Det är faktiskt Kristeen Young – och inte en theremin – som gör introt även på studioversionen. Trots att hennes röst har en thereminliknande klang så krävs ett antingen ett par burkiga högtalare eller ett par otränade öron för att missa att det rör sig om en röst.

Lyssna på Kristeen Young här:
http://www.myspace.com/kristeenyoung

Corin Kapari Oregistrerad 2008-02-16 00:29
 

Ja den här låten var inte speciellt bra någonstans. http://koksilasten.blogg.se/

Jonatan Oregistrerad 2008-02-20 13:24
 

Det är inte för inte som jag kallas för EmiMOZ av mina vänner ^___^

erímos Medlem 2008-12-16 18:53
 

[...] och återigen tillsammans med Paul Randolph lyckas Jazzanova häpnadsväckande nog polera upp Morrisseys Dial a Cliché till en bortglömd souljuvel. Mitt i allt detta lyfter så Jose James fantastiska [...]

 

Sedan YATQ har allt från omslag till producentval signalerat att han gör allt för att ”utmana” sina gamla fans, kul och lysande!

Mr L Oregistrerad 2009-04-12 12:56
 

”Nya” Morrissey är bättre än den gamla på många sätt!

Medlem 2009-04-12 19:38
 

Men Mary Jane Parker inte ligger han på dödsbädden, han har mognat. Kanske inser att han kan dö! Tror han kan nå en äldre publik med sina senaste skivor. Jag ger låten 9/10. Titeln får 10/10! Morrissey själv är inte betygsättningsbar så det blir oändligt!

Medlem 2009-04-12 19:42
 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig