Recension
- Victorious (fil (aac)) The Perishers
- 2007
- NONS
Kramar om oss och ur oss
Lyssna
Externa länkar
- The Perishers
- Bandets webbplats.
- Rockfoto: The Perishers
- Rockfoto.nu har givetvis bilder på bandet.
Att ett band kan vara så här bra utan att få någon egentlig publik är för mig en gåta. De har gjort två fantastiska skivor fyllda med vemod och vardagsromantik som borde tilltala enormt många. Men The Perishers funkar inte för de flesta. Eller är helt okända.
Ett av mina absoluta favoritband är de dock sedan debuten. Jag föll pladask för de vackra melodierna och de klockrena texterna om livets mest banala känslor. Känslorna som kramar om oss och ur oss dagligen.
Victorious är bandets tredje album. Många år har gått. Många teveserier också. Frågan är om något annat svenskt band förekommit i så många amerikanska teveserier? Kanske har det färgat av sig på låtarna. Den här gången låter The Perishers mer anpassade. Med tanke på att det är den nordamerikanska kontintenten som mer eller mindre är deras hemmaplan nu är det knappast förvånande. Men det är heller inte särskilt dåligt för låtarna.
Ola Klüft skriver fortfarande sjukt vackra melodier som han sjunger med den mest övergivna stackars stämma jag hört. Och nu har bandet med Per Sundings hjälp fått en något lättare kostym. Det gör att låtar som To Start Anew, Is It Over Now? och Never Bloom Again fyller ut mina ljudliga rum fullständigt. Tvingar mig att stanna upp och lyssna. Midnight Skies är så fin att den gör ont att lyssna på och 8AM Departure gör mig förälskad.
Där visar The Perishers upp sina bästa egenskaper. Den mjuka följsamma musiken som blir dominant helt utan våld. Som känns varm och behaglig trots sin blåa ton. Tack och lov balanserar de albumet med några tämligen anonyma radiopekoral som passerar obemärkt men blir nödvändiga pauser mellan känslostormarna.
Jag har saknat The Perishers. De har varit på en annan kontinent för länge. Fått större genomslag på en annan plats. Men, nu är de tillbaka. Med ännu en omistlig skiva. I all hemlighet.
Publicerad: 2007-10-11 00:00 / Uppdaterad: 2007-10-11 00:00
15 kommentarer
mycket bra article.
tack.
fron http://gothicbeach.blogspot.com
#
Har också saknat The Perishers. Tyvärr saknar jag fortfarande The Perishers. Första skivan är fantastisk, andra var en riktigt bra uppföljare. Nu känns det bara gediget men småtråkigt.
#
Jag kom ihåg att jag lyssnade lite på deras första skiva. Sen gick jag vidare. En del gör aldrig det, istället så stagnerar deras sinnen. Det kan bero på mycket, tex. högt intag av alkohol eller andra droger en längre tid, att de skaffar barn, att de har dåliga genetiska anlag etc.
Jag vet för lite om Fredrik för att kunna uttala mig vad orsaken är i just hans fall.
#
Det svänger.
#
Perish betyder väl typ försvinna? Försvinnande ointressant svenskt indie-skräp. File under unoriginal.
#
Norska Perished är mer irritation än detta.
#
Jag vill verkligen gilla det här… Men det är alldeles för slätstruket. Magin från de båda tidigare albumen är bruten. Jag gråter en skvätt och går vidare.
#
Primalen: Kanske har jag hittat mig grej och behöver inte flacka runt för att hitta den längre?
#
Ja du är säker en sådan människa som åker till samma land och bor på samma hotell år efter år på semestern för du har hittat din plats. Och det utan att ha besökt de andra platserna.
Du har hittat din tjej och om hon dör ja då finns det ingen annan för hon är den enda du kan älska för det går bara att älska en gång.
#
Spännande slutsatser du drar om mig utifrån att jag fortfarande gillar The Perishers. Låt mig säga så här. Du har en del rätt och en del fel. Men om du tror att alla som inte koleriskt springer runt och letar efter sig själv i förmodat unika uttryck är frystorkade själar tror jag din världsbild kommer förändras förr eller senare.
Hotell byter jag gärna, för övrigt.
#
Jag letar inte efter mig själv, jag letar efter ännu bättre musik och den finns långt ifrån The Perishers. Något annat är inte möjligt.
#
Primal: 18.41 är jag på pricken. Hur 17 visste du?
Spooky.
#
Jag har träffat dig.
#
Du är snäll.
#
tjejmusik, nej.. parmidddagsmusik. skräp.
#
Kommentera eller pinga (trackback).