Det är lika bra att börja med att krypa till korset. För en månad sedan trodde jag aldrig att jag skulle nämna Fontäns debut Aktionskammarn i så positiva ordalag som alldeles strax. För även om den hade fått speltid till och från i över en månad vägrade den att sätta sig. Visst, någon låt här och där vid precis rätt tillfälle hade fastnat men helhetsintrycket saknades.

Men så, när sommarkvällarna börjat bli allt svalare och de första fuktiga dimstråken påminde om att det faktiskt kommer bli höst även i år började allt falla på plats. Låtarna klarnade och började flyta ihop. Aktionskammarn visade sig vara klockren brittsommarpop.

Fast när det gäller Fontän så ska termen pop tolkas i sin allra mest generösa betydelse. För duon Jesper Jarold och Johan Melins mestadels instrumentala musik söker sig inte bara i ständigt nya riktningar ibland får man anstränga sig för att skymta den fint melodiösa kärnan bakom draperier av skruvade ljud, sönderklippta breakbeats och skrapiga samplingar.

Ena stunden är det en knastersmattrigt gungande vokalsamplingsorgie i nästa ostyrig falsettpop, en längtansfullt dovt ambient ballad, välvillig mjuktechno, lite ohämmat gitarrnoisande eller varför inte, som i Gone Fishing, den bästa popstänkare The Soundtrack of Our Lives aldrig gjort. Målet att till synes pressa in allt det bara går på en ynka skiva skulle kunna ha ställt till det men duon får inte bara ihop det till slut. De lämnar dessutom efter sig en längtan efter mer.

För även om det spretar smått ohämmat känner man igen sig genom de ständigt återkommande surftwangiga gitarrerna, förryckta analoga synthsslingorna, den mjukt dubbiga atmosfären och det där märkligt vackra svenska vemodet som dyker upp gång på gång. Aldrig så tydligt som i svävande Alla Kan Se Dig där Sarah Assbring (El Perro del Mar) lyckas få en stenhård nobb låta som det vackraste i världen eller solnedgångspsykedelian i Barentsburg.

Aktionskammarn visar att Fontän, hur seriösa de än är i sitt skapande, samtidigt vågar bejaka och leva ut sin lekfullhet vilket även återspeglas på allra bästa sätt i deras musik och gör den både unik och behagligt nyansrik. Hur de kommer låta framöver är omöjligt att gissa, det känns som att de kan hitta på vad som helst, men det finns all anledning att följa duon i Fontän framöver. Göteborgs med råge tuffaste allians.