Gästrecension
- Antony and the Johnsons (cd) Antony and the Johnsons
- 2000
- Rebis Music
Nu var det år 2000
Lyssna
Externa länkar
- Antony and the Johnsons
- Officiell sajt.
- Wikipedia
- Den fria encyklopedien om Antony och hans Johnsons.
Ett nytt millenium var fött och med det ett nytt band. År 2000 var året den New York-baserade musikern Antony Hegarty fick ett stipendium.
Han samlade ihop ett par vänner och startade projektet Antony and the Johnsons. Senare samma år kom det första albumet. Albumet fick det något fantasilösa namnet Antony and the Johnsons men det är även det enda fantasilösa med detta album.
Från att Antony tar ton för för första gången i inledningsspåret Twilight är jag trollbunden. Det går inte att sluta lyssna, det går inte att sluta drömma. Det är just den känslan man får av Antonys röst, att allt är en dröm!
När sedan fiolintrot på låt två, Cripple and the Starfish, kramas ur högtalarna är jag allt närmare extasens rand. När Antony tre minuter senare tar i för kung och fosterland går det inte att stå emot. Håren på ryggen reser sig och det finns inget annat än musiken, allt runt om försvinner. Så fortsätter det i 35 minuter innan man vaknar upp i verkligheten igen.
Antony and the Johnsons ska inte spelas som bakgrund på ett fullsatt cafe eller under en middag med vännerna. Antony and the Johnsons ska upplevas, man ska låtas dra med i drömmen och bara lyssna!
Publicerad: 2005-12-03 00:00 / Uppdaterad: 2007-05-06 22:56
15 kommentarer
intetsägande recension
sen släpptes den på durtro, inte rebis
#
Kanske det mest missvisande omslaget någonsin. Ser ut som en skiva som säljs intill de magiska stenarna på New Age-affären, ser ut som en skiva fullmatad med delfinsång och panflöjter. Den här skivan är ju bättre än uppföljaren dessutom. Intetsägande recension som sagt, ger man en skiva betyget 10/10 borde man göra lite mer väsen av sig.
#
Synd att skriva så slentrianmässigt om en så pass viktig grupp, och därmed viktig skiva. Håller med om att omslaget är fullkomligt vämjeligt.
#
hörde att min syrras 5-åriga dotter skulle stå för gästrecensionen nästa lördag..
#
Omslaget säger visst hur det låter, nämligen fruktansvärt.
#
Årets hype. Alla vill gilla samma sak. Hela tiden. Tillgjord röst. Lou Reed kan ha fel.
#
Men snälla! Det måste väl ha släppts nyare skivor än denna som man kan recensera. Denna sida har ju blivit helt oduglig, den verkar bara finnas till för att visa vilken hajpad och creddig musiksmak vissa recensenter har. Recensera något nytt istället!
#
himmelsblå: på lördagar är det gästrecensenter. De får då recensera vad de vill, såsom gamal och nya.
#
ja, och det konceptet är bra
däremot borde det kanske ställas lite krav även på gästrecensionerna
#
det är ju en schysst skiva förutom att det känns lite disneys magiska natt ibland
#
Alltså, jag vill inte såra författaren, men denna recension var inte bra. Till och med Liza Marklund skriver bättre och då är det illa. Annars är skiva väldigt bra, men absolut ingen 10:a.
#
Jag har försökt och ett tag trodde jag att jag gillade den här skivan men det var nog bara när Rufus sjöng. Förlåt Antony men du låter som ett får.
#
Prutt på elaka forum-klåpare som tar igen alla år som mobbebarn genom att racka ner på folk som försöker skriva nåt fint.
Skivan är bra skit och recension ärlig och utan bajsnödiga pretentioner.
#
fritz the cat har en forum-etisk poäng.
men i vårt postironiska samhälle kommer man tyvärr inte undan med att vara allvarlig och uppriktig.
jag känner därmed instinktivt att jag måste avsluta detta inlägg med ovärdighet. därför säger jag nu ett okreddigt ord:
GÖTEBORGSROCK!
#
Hur lang tid tog det att skriva den har recensionen? Tva minuter? Haller med dzine.
#
Kommentera eller pinga (trackback).