dagensskiva.com

48 timmar

Recension

Rev Run: Distortion
Distortion (CD) Rev Run
2005
The Island Def Jam Music Group/Universal
7/10

First impressions last

Lyssna

Sök efter skivan

ptrkhmbrg: Ojojoj.
ptrkhmbrg: Rev Run ramlade in på mitt skrivbord.
dscola22: Ska bli intressant att höra. Och höra utlåtande om.
ptrkhmbrg: Ja. Jag ska bara våga lyssna.
dscola22: Jag är ju inställd på att det ska vara skitdåligt. Allt annat är positivt.
ptrkhmbrg: Ja det är lite min utgångspunkt också.

ptrkhmbrg: Tio låtar
ptrkhmbrg: 23 minuter
ptrkhmbrg: Bra.

ptrkhmbrg: Polissiren och asketisk hi-hat.
ptrkhmbrg: en skrikande Run som rimmar om the boogaloo flu.
ptrkhmbrg: kiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiing.

ptrkhmbrg: Orgel.
ptrkhmbrg: Hockeyorgel nästan.
ptrkhmbrg: I used to think I was Run / I really thought I was kiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiing.
ptrkhmbrg: Funkig bas och trummor i ett oljefat.
ptrkhmbrg: Inscratchande gamla ”run” (av typen ”run/d/run/d/m/c”).
ptrkhmbrg: Fast bara Run nu då.

ptrkhmbrg: Nu gör han hiphop av ”Sweet Home Alabama”.
ptrkhmbrg: Woof!
ptrkhmbrg: Som om han vore Nelly nästan.
ptrkhmbrg: Det är ju lite förbjuden mark alltså.
ptrkhmbrg: Dessutom rappar han lite bajsnödigt genom näsan.
ptrkhmbrg: Men att woofa som George Clinton är alltid bra.
ptrkhmbrg: Men ”Sweet Home Alabama”? Nej det går inte.

ptrkhmbrg: ”It's like this yo and it don't stop / it's the sure shot”
ptrkhmbrg: Fanfar!
ptrkhmbrg: Boom-bada
ptrkhmbrg: Boom diddy
ptrkhmbrg: Bra låt.
ptrkhmbrg: ”Boom Ditty” heter den visst.
ptrkhmbrg: Det är riktiga old school-rocktrummor.
ptrkhmbrg: Vi snackar upp till ”Raising Hell”-era Run DMC här.
ptrkhmbrg: Jag är chockad.

ptrkhmbrg: James!
ptrkhmbrg: Do the James!
ptrkhmbrg: Här stönas det banne mig. Jävlar vad basen knorrar.
ptrkhmbrg: Låten heter så klart ”Breaktime”.
dscola22: Haha. Kan alltså vara intressant. 23 minuter. Varför överdriva?
ptrkhmbrg: Nästan i klass med Skillz när han gör the James.

ptrkhmbrg: Oj. Slapbas. (Ny låt.)
ptrkhmbrg: ”Here's a little story!”
ptrkhmbrg: Så börjar allt bra.
ptrkhmbrg: Haha! det här är bra.
ptrkhmbrg: Stråkar
ptrkhmbrg: och trams.
ptrkhmbrg: En historia i klass med den om Bertha Butt.
ptrkhmbrg: Fast den här handlar om ”High and Mighty Joe”.

ptrkhmbrg: Haha! Han har samplat ”God of Thunder”!
ptrkhmbrg: Kiss är den nya hiphopen!
ptrkhmbrg: Reverend Run är i sanning i huset.

ptrkhmbrg: Åh, en hel samling lån ur den egna katalogen tillsammans med lite New Edition. Vad kan man säga? Jag är helt chockad över hur bra det här låter. Det handlar inte bara om att minnas hur bra det var förr. Fokuserad och rakt i mål. Bra skit.

ptrkhmbrg: ”I Love Rock'n'Roll”. Reverend Run med fingrarna i hela den förbjudna kakburken. Jag sitter och drömmer våta drömmar om en LL Cool J som kommer tillbaka och gör något lika asketiskt och samtidigt rockgitarrssvulstigt som det här just nu. Det här är Def Jam-prime.
dscola22: Fan vad kul. Hade man inte vågat hoppas på. Eller ja, vi får ju se om jag tycker som du, din rockist där…
ptrkhmbrg: Lite oljefat och bongo-trummor med lite laptop-hat i texten. Det här är live.
ptrkhmbrg: Jag är rockist och stolt.
ptrkhmbrg: Popteoretiker kan äta mina shorts.
dscola22: Kan du inte trycka upp en sån t-shirt? ”rockist och stolt”
dscola22: och skicka till jetsetjunta/prettysunset/twisterella-gänget
ptrkhmbrg: hehe
dscola22: ”I'm a rockist and I'm proud”
dscola22: SAY IT LOUD!

ptrkhmbrg: Ibland saknar jag faktiskt växelrappandet. Det går att höra DMC komma in i låtarna i fantasin.
ptrkhmbrg: Men det här är ju trumfest hela dagen. Högljudd jävla hiphop med gitarrer. Utan att det blir äcklig nu-metal.

ptrkhmbrg: Kungen av rock är tillbaka

dscola22: Det är ju det jag saknar överlag i mycket av ny rap (/nya rapgrupper) – det är för mycket fokuserat på att varje rappare får visa hur bra de är på att rimma och rappa, på bekostnad av gängbrölandet. Run DMC och Beastie Boys är/var ju kungar på det. Mer sånt. Och mer scratchande. Det är vad jag skulle vilja se mer av i dagens hiphop.

Patrik Hamberg

Publicerad: 2005-10-17 00:00 / Uppdaterad: 2007-04-16 15:50

Kategori: Recension | Recension: #3467

6 kommentarer

kul att skivan är bra! Men är den verkligen bara 23 minuter lång?! Det är ju kortaste laget. Fast jag ser ju hellre 23 minuter niceness än 63 minuter sunkighet.

Dessutom, det var väl iaf Wu som tog gängbrölandet till en annan nivå?

Medlem 2005-10-18 08:13
 

Jo den är verkligen bara 23 minuter lång. Visst tog Wu växelrappandet till en ny nivå. Men det är ju den gamla skolans sluggerväxlande vi saknar. Jag håller Wu lite ansvariga för utvecklingen mot hur det låter idag. Många försöker göra det, men klarar inte.

Patrik Hamberg Redaktionen 2005-10-18 11:48
 

Intressant. Och trevlig recension! Men frågan är: vad tyckte Ola då?

Medlem 2005-10-18 14:18
 

Efter en första genomlyssning tyckte Ola: nja. Jag tror Patrik blev så till sig i sin Kiss-eufori att han lät sig svepas med lite väl mycket. Jag kanske får anledning att ändra mig.

Ola Andersson Redaktionen 2005-10-18 17:10
 

Så här en handfull lyssningar senare kan jag väl säga att sjuan är lite i överkant. En sexa är nog ett mer rättvist betyg.

Patrik Hamberg Redaktionen 2005-10-20 20:52
 

patte har haft kiss-eufori mer än en gång tydligen.

Medlem 2008-04-21 23:21
 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig