Efter fantastiska singeln Mbira kändes det inte som en allt för vågad gissning att Will Saul skulle fortsätta på den inslagna vägen på sitt debutalbum. Snarare var väl frågan hur mycket av samma mäktigt djupa rytmiska techhouse skivan skulle innehålla.

Men istället för att välja den säkra vägen är Space Between, om inte en helomvändning, betydligt mer varierad än åtminstone jag hade tippat. Saul har inte helt lämnat house- och technoinslagen, de finns ständigt närvarande men får trängas om utrymmet med så mycket mer. Analogt uppvärmda basgångar, österländska slagverksrytmer och lösryckta vokalsamplingar blandas med brutna beats, smattrande electro och framförallt, lite förvånande, djupt ekande dub.

Nu tar det en stund innan Sauls förkärlek för just dub märks riktigt tydligt. Inledningen är nämligen så försynt och tillbakalutad att musiken nästan flyter spårlöst förbi. Men precis när det hotar att bli riktigt genomsåsigt smyger det sig, halvvägs in i Animal Magic, in ett sammetsmjukt Rhodespiano som tillsammans med några förströdda gitarrackord och percussion förvandlar den till drömlik solnedgångshouse av klassisk Joe Clausell-modell. I Soul in Motion stegras rytmen och när Sandy Mill börjar sjunga över de snärtiga cikadabeatsen är vi plötsligt mitt i electrosoul-land.

Fram till dess inte särskilt dubbigt men efter att Mbira tonat ut är resten av Space Between insvept i en tjock filt av electrodub. Det spelar ingen roll om det handlar om ett handklappsdrivet glädjegroove i Copicat, R2-D2 på technohumör i böljande Speak & Spell eller discobeatsen i Heatwave.

Fast överlägset bäst fungerar det i de båda spåren med Ursula Rucker. Nu kan hon förvisso förgylla vilken låt som helst men när hon svävar in över den dånande baktakten och blåssamplingarna och börjar mässa om att teknologi har ersatt mänsklig kontakt är det inget annat än briljant.

Space Between är inte alls den skiva jag förväntade mig från Will Saul. Istället är det, precis som titeln skvallrar om, musik rik på både uttryck och influenser som rör sig fritt i ett utrymme mellan genrerna.

När det låter så här är det bara bra att ens förutfattade meningar kommer helt på skam.