Om man ska ge sig på att mixa om några av Commons låtar känns det vågat att sparka igång alltihop med, i ordning, ”The 6th Sense”, ”The Light” och ”Dooinit” (som här fått titeln ”Keep On”). Inte nog med att just de tre låtarna förmodligen är Commons bästa, dessutom är två av dem producerade av Jay Dee och den tredje (”The 6th Sense”) är inte bara en DJ Premier-produktion – den är en av Primos allra bästa överhuvudtaget.

Men sådana petitesser har uppenbarligen inte avskräckt Soul Supreme och Statik Selektah från att ge sig i kast med fjorton låtar från två av de mest hyllade rapparna. Med lite varierande resultat.

Redan nämnda ”6th Sense” är rätt många klasser sämre än originalet, medan ”The Light” faktiskt funkar rätt okej. ”Communism” funkar med mig, medan ”Close to Me” funkar fint ända till refrängen när det känns som att sången tvingats på ett beat som inte passar. Riktigt kul blir det när ”Got Ur Self” vävs in i soulskensstråkar och smurfsång och när det blir droppande blåssoul som bakgrund till ”Ether”. Hemmaremixande när det är som bäst.

Jag vet inte varför, men överlag känns det som att Nas-materialet är betydligt roligare på ”Uncommonly Nasty”. Som att de remixade kostymerna passar betydligt bättre här.

Musikaliskt lutar dubbeldejten åt souliga beats, med ett enhetligt helhetsintryck, vilket inte är särskilt konstigt med tanke på att det är bara två människor som rattat musiken den här gången. Det är faktiskt nästan snudd på att ”Uncommonly Nasty” är precis så bra som ”Best of Both Worlds”-projekten borde ha varit om inte egon och försäljningskompromisser tagit kål på dem.

Överlag är ”Uncommonly Nasty” bra. Soul Supreme och Statik kan sina grejer, inget snack om den saken. ”Uncommonly Nasty” är väldigt trevlig lyssning från början till start på egen hand. Men det är just det där ”på egen hand” som är förutsättningen. Och kanske problemet. För mestadels är originalversionerna alltjämt att föredra framför de nya versionerna här. Har du dem finns det mindre skäl att leta upp det här mötet.

Om du däremot inte kan få nog av Common och Nas och har drömt om ett gemensamt album har du nästan precis det du letar efter här.

Och omslaget. Omslaget är Blue Note-skitsnyggt. Nog så viktigt.