The Assface. Dot Vaeth. Vast Majority. Legendariska punkgrupper vi alla kan utantill.

Jodå. Så att.

Heter man Håkan Lidbo och gör house och dyker upp i Melodifestivalsammanhang, vad gör man då när man helt plötsligt snubblar över några gamla punktolvor? Man ringer upp människan bakom tolvorna och undrar om man inte skulle ta och samarbeta fram lite nya grejer, naturligtvis.

Visst. Håkan Lidbo har fler liv än en kattavlad kameleont och resultatet blir nästan alltid bra, men när han kom dragande med en punkare (med förflutet i grupperna jag räknade upp i början, tydligen) blev jag milt sagt skeptisk. Punkfobiker som jag är. Så frågan är ju förstås hur det låter?

Marilyn Manson, Marc Almond, Plastic Bertrand och The Timelords. Boggla runt de fyra artisternas musik så kommer förmodligen ”Quasimodo Jones” att dyka upp på tärningarna. Åttiotalssyntljud, taktfast BA-papapa-BA-papapa-beat, malande rytmljud, robotröst, lite Daft Punk-gitarrer och Quasimodos raspiga röst över alltihop.

I feel real wasted and my brain is fried
I'll rock real hard till the day that I died

Det vore fel att säga att Quasimodo och Håkan tagit fasta på de mer politiskt inriktade elementen inom punk, men som ännu ett inlägg i den ständigt statiska rock'n'roll-drömmen över en elektronisk grund funkar det långt mycket bättre än vad jag vågade hoppas på. Lika bra funkar T. Raumschmieres remix, som i ärlighetens namn inte är vansinnigt annorlunda. Betydligt mer annolunda är då Beate Bartels (Einstürzende Neubauten) tagning av låten. Mer Einstürzende Neubauten, om vi säger så, och i mina öron inte lika intressant.

Så vad kan vi då tänkas vänta oss av den kommande fullängdaren efter detta första smakprov? I ärlighetens namn vet jag inte. Blir det i samma stil som ”Rock'n'Roll Dream” och ”Stop Me Before I Kill Again” (acid-knorrande och samplade skrik) kan det nog bli rätt trevligt. Om hela kalaset däremot kommer låta mer som avslutande ”Dead Girl” (femmans sandpapper i Quasimodos hals på full skrikvolym och så mycket punk det kan bli med dataspelsljud, typ) vete tusan om jag kommer orka med särskilt många lyssningar.

Ett intressant samarbete, men en långtifrån livsnödvändig singel.