Recension
- Tres Cosas (CD) Juana Molina
- 2004
- Domino Recordings/Playground
Väna väsen
Lyssna
Externa länkar
- Juana Molina
- Hennes egen sida som för tillfället verkar lite nere...
- Domino Recordings
- Domino - det finaste bolaget i Storbrittanien!
Som två röda bakljus på en enslig mörk skogsväg utanför mitt hus lyser Juanas röst upp alla tänkbara ljudlandskap. Med toner av både omvärld, etnogrund och vismelodi värmer hennes musik. Värmer upp för att snart bli smidig och uttöjbar som gummiband. Sedan glider den, aningen mystiskt och oerhört sakta, förbi mig och lämnar mig tyst leende.
Jag hade nog aldrig träffat nån som Juana. Den första dagen hon kom in i mitt liv var jag ganska frågande. Hon gjorde väldigt lite väsen av sig och bidrog mest till att min middag smakade lite godare. Andra dagen satte hon, på sitt stillsamma sätt, ned foten och sa att hon hette Molina i efternamn. Ett vackert namn tänkte jag och diskade vidare. Tredje dagen var jag inte beredd på att hon skulle komma förbi. Helt plötsligt ljöd hennes stämma högt i hela vardagsrummet, hon som hade framstått som ganska tyst och ovidkommande knackade mig plötsligt bestämt på axeln och bad mig att lyssna. Jag lyssnade förstås redan men fick nu av artighetsskäl faktiskt försöka fokusera på vad hon egentligen hade att säga men jag kunde inte låta bli att distraheras. Länge, länge stirrade jag på hennes ovanligt långa näsa. Sen dess, då jag började lyssna på allvar, är vi vänner.
På samma mystiska sätt som den nordiska, väsenslika, Stina Nordenstam verkar hon vilja gömma sitt riktiga jag och framträder enbart i underliga vinklar så att näsan växer och med ett spretigt hår. Jag vet knappt vem hon är och förstår med nöd och näppe vad hon säger tack vare att jag lyckas dra ett par latinska paralleller från några års avlägsna fransklektioner i gymnasiet.
När hon sjunger ligger hennes sång längst fram i ljudbilden och blir ofta lika härligt ljus och luftig som Stinas. Men när Juana kommunicerar med mig blir det oftast till toner av organiska syntljud, mjuka gitarrer, undervattensljud, drömska basgångar, baklängessång och med en stämning som tagen ur filmen om Bröderna Lejonhjärta. Och då blir det annorlunda. Då blir hon förståelig på ett annat sätt. Jag förstår att Juana Molina tycker om mig och att jag tycker om henne.
Publicerad: 2004-11-17 00:00 / Uppdaterad: 2004-11-17 00:00
23 kommentarer
oj då
#
näst först.
#
Förvånansvärt få kommentarer. Vad kan det bero på? Kanske en lågmäld skiva för mycket, helt enkelt? Jag har alltid tyckt mixen varit det som lyft dagensskiva, men på något sätt lyckas skivor som man inte kan koppla begreppet "indie" till allt mer sällan ta sig bortom bonusrecensionsstatus. Vet att det inte riktigt förhåller sig så, men om jag känner en sådan tendens kanske jag inte är ensam om den? Det är ju också den upplevda verkligheten som är viktigast och påverkar – inte faktiska omständigheter.
#
Det här måste jag ju bara kolla upp, och ge det tid verkar det som också. Men det är det nog värt när både Stina och Lejohjärta nämn i samma andetag. Vackert namn också.
#
Okej nu har jag lyssnat och visst verkar det lovande drömskt. Även om släktskapet med Jason Molina är ytterst otroligt så finns det iaf vissa kopplingar i deras harmonier.
#
Jag gillar din recension Emelie.
#
Recensera miio, carolas julsånger och hits for kids XXI!!
#
Nej nu får det fan i mig vara nog! DSC-redaktionen, ge Emilie sparken! Har ni ingen kvalitetskontroll?? Det här är ju kriminellt uselt skrivet!
#
Ronnie S:
skäms. det var fint skrivet.
#
i like emelie
#
Je suis comme le roi d´un paysage pluvieux, riche, mais impussant, jeune et pourtant très vieux.
#
hey, tack emelie för nått bra att läsa när man väntar på snöstorm. mucho graciaz. time for departure.
#
hey, tack emelie för nått bra att läsa när man väntar på snöstorm. mucho graciaz. time for departure.
#
Ni har ett mycket märkligt urval på dsc. Den här skivan släpptes för flera månader sedan. Men aktuella skivor skippar ni gärna, eller förpassar till "bonusrecensioner", som inte är något annat än en skräphög.
Skivan är dock mycket bra.
#
recensera elliott smiths "from a basement on the hill"!
#
Meh! Kan Emilie skriva någonting utan att hela tiden skriva "jag", "jag", "jag", "mig", "mig", "mig"!! Förbaskat självupptagen den kvinnan måste vara!
#
"Domino – det finaste bolaget i Storbrittanien!"
Det heter StorbritaNNien. Inte StorbriTTanien.
#
Jag undrar hur Emilie ser ut? Hon kanske är värsta sexiga storbystade bruden? Grym cleavage yeah!
#
Jävla brudmusik! Skit-töntigt ju!
#
emelie har dom bästa recensionerna :)
förövrigt skulle inte en recension på embees nya sitta helt fel.
#
Om man tycker att Emilie skriver bäst på dagensskiva.com så är det nog dags att lägga ifrån sig "Totte går till doktorn"-böckerna och tar börjar växa upp.
#
Emelie skriver dåligt??? Lägg av.
#
Indievärlden är det gubbvälde som kommer att leva längst. Det är jävligt tydligt när man läser vissa av kommentarerna på det här forumet.
#
Kommentera eller pinga (trackback).