Svenska orkestrar i dödens tjänst har ett bra år må jag säga. Först landade Vomitorys käftsmäll mitt i ansiktet på mig och nu kliver Insision fram och ger mig en smocka av närapå samma kaliber. Så jävla skönt.

Debuten gav oss kvalitativ death metal och ”Revealed and Worshipped” är ytterligare ett styrkebesked. Skivan är rattad av Mieszko Talarczyk i Studio Soundlab och i vanlig ordning gör han ett bra jobb.

Tankar gällande Insisions förehavanden har faktiskt slagit mig under sommaren; det borde vara dags för en uppföljare till utmärkta ”Beneath the Folds of Flesh”. Och så damp den ner. Det är till att vara synsk minsann.

Dessutom i precis rätt tidpunkt. Som en blixt från klar himmel hamnar den i stereon. Min smått kaotiska tillvaro just nu kunde knappast ha ackompanjerats av en bättre skiva. Lugnet lägger sig i stormens öga och dit tar jag mig tillsammans med Insision.

Likt sina föregångare och medlöpare i death metalvärlden så är tempot uppskruvat, ofta ända till max, även om det stannas upp och laddas om inför nästa smocka titt som tätt. Men det är just de snabbare partierna som tilltalar mig mest. Där vissa band kan låta som om de är på väg av banan när de grindar på som bäst så framstår Insision snarare som målmedvetna, fokuserade och harmoniska när det vevas på som friskast och det smittar av sig på mig. Obönhörligt rör sig dödsmaskinen framåt och det är bara att kapitulera, försvarslös golvas jag av den soniska attacken. Lugnet sprider sig i kroppen och jag inser att det bara är att luta sig tillbaka och njuta av åkturen.

Musiken har rötterna i Florida och Morbid Angel. Drag av det inhemska soundet finns också och mixen däremellan ger ett synnerligen bra resultat. Kaotiska gitarrsolon är det ganska sparsmakat med lyckligtvis och Carl Biraths sång, eller bröl kanske är mer passande, är riktigt guttural och bra på alla sätt och vis. Här och där dyker det upp några ljusare skrik, men på det stora hela håller sig sången i de nedre djupen av halsen.

Döden är sannerligen levande och vid god vigör.