dagensskiva.com

48 timmar

Recension

Armand van Helden: New York: A Mix Odyssey
New York: A Mix Odyssey (CD) Armand van Helden
2004
Southern Fried Records/Sony
8/10

New York, New York

Lyssna

Sök efter skivan

CALL ME!

Blondie pumpar från taxins lätt sunkiga högtalare medan vi rullar över Brooklyn Bridge tillsammans med tusentals andra bilister. Solen gassar in genom det öppna sidofönstret och mina fingrar trummar takten mot dörrens varma metall. 1979 möter 2004 där Brooklyn möter Manhattan.

CALL ME!

I hotellets luftkonditionerade lobby möts jag av punkstompiga ”Hear My Name” med blasésång av Spalding Rockwell i någon slags Siouxsie & The Banshees-house uppdaterad till chict kitschig nutidsform. Armand, förstås. Det är ju han som är min guide. Jag ska gå på alla de klassiska klubbarna som är New York. Jag ska besöka alla de hippaste och sönderdesignade inneklubbarna. Jag ska inte minst glida fram längst med trottoarerna i Harlem klädd i Shaft-trenchcoat med fejkad konk och se världen genom ett grynigt åttiotalsfilter.

Armand presenterar mig för några självklara musikaliska New York-namn. Som Yazoo och Soft Cell. ”Owner of a Lonely Heart” hörs inifrån nästan varenda affär jag passerar.

DON'T GO!

DON'T GO!

DON'T GO!

Fantastiska allihop, förstås. Jag köper vykorten med dem och skickar till alla jag känner (CAME IN FROM THE CITY!), mest för att det är sånt man ska göra. Men det är inte därför jag kommit hit. Jag är här för att upptäcka en ny värld.

Klonhertz (ROK!) står i ett gathörn och försöker få mig intresserad. Herregud. Så 2003. Däremot kan jag inte låta bli att stanna till hos Felix och hans Art of Noise-samplande ”Watching Cars Go By” (HEY!) fast alla coola New York-bor (HEY!) skyndar förbi utan att möta hans blick (HEY!) med en oberördhet som krävt många års träning (HEY!)

I tunnelbanan kastar sig en acid-påverkad Heavy Rock in genom dörrarna precis innan de väser igen. Han börjar mumla en osammanhängande ramsa om att alla egentligen vill vara DJ:s (MY GUCCI BAG WANTS TO BE A DJ! MY GUCCI BAG WANTS TO BE A DJ!) Alla utom han själv som bara vill bli trummis. Hans parkinson-skakiga solon och hans malande röst skrämmer slag på samtliga passagerare som byter vagn vid nästa station. Vid trapporna på väg upp till ljuset håller Ram Jam (ROK!) hov och är så jävla rätt 1979. Det vet alla coola New York-bor.

Mitt på Times Square har The Romantics riggat upp en olaglig gratiskonsert, men hinner bara med sin post-punkiga ”Talking in Your Sleep” innan polisen kommer och släpar dem därifrån (RODNEY KING! RODNEY KING! RODNEY KING!) Redan 20 år sedan, konstaterar jag förstrött.

Men det är ju det neonskimrande nattlivet jag är ute efter. Klubbarna. Människorna. Company B tar mig med ut i natten i sin pumpande italo-mobil och 1987 är det nya 2004 och det vet ju redan alla coola New York-bor. Fast 2004 är också ett rätt bra 2004 när Arthur Baker (LEGEND!) och Dave Clarke (NÄSTAN LEGEND!) filtrerar en Byron Stingily-röst och discodiscodisco genom de franska kvarteren. Lika sockersött storslaget som AB/DC (INTE ROK!) är, lika elak är basen när Jess and Crabbe wobblar sig upp på scen (BOOYA! BOOYA! BOOYA!)

Discokulorna snurrar allt snabbare och människorna blir allt vackrare. Armand är ju kung på stället och spinner självklart två egna låtar till. Två av de bästa. Daft Punk-monotoni (JA! MY! MY! MY!) och åttiotalsfantastisk superdisco (FREESTYLE! SAY FREESTYLE!). La Rok (INTE ROK!) dansar bättre och snyggare än alla andra. Så kaxigt och självsäkert att 2004 känns som det nya 1984. Det tycker Aloud också som gör henne sällskap på dansgolvet med världens bästa småfranska brytning och världens bästa ”OOOOOOOO!”

WHATEVER WE NEED AT THIS MOMENT, GODS GIVE US!

Glitterexplosion! Händerna i luften! Kärlek! You and me tonight! The revolution will not be stand still! Disco är det nya New York!

Och New York är det nya gamla.

OOOOOOOO!

Ola Andersson

Publicerad: 2004-05-10 00:00 / Uppdaterad: 2004-05-10 00:00

Kategori: Dagens skiva, Recension | Recension: #2614

25 kommentarer

Ola Andersson, tja-la-la-la-la.

Ola Andersson, tja-la-la-la-la-la.

Fanclub Oregistrerad 2004-05-10 00:05
 

Jag tror maxim kommer kommentera denna recension kl 12.34 imorgon (idag).

Medlem 2004-05-10 00:19
 

ola har läst för många kjell ahlinge-recensioner. det här var en ovanligt töntig och ovidkommande recension för att vara ola andersson!

lecander Oregistrerad 2004-05-10 07:04
 

Jag blir nästan tårögd.

Ted Oregistrerad 2004-05-10 09:04
 

mycket bra recension må jag säga. bra bra ola

Medlem 2004-05-10 09:46
 

Hmm, vad gör symfrockarna YES på den här i övrigt hippa samlingen?

Hifi-Klaes Oregistrerad 2004-05-10 09:56
 

Usch vilken dålig recension. BLÄ!

Jonny Oregistrerad 2004-05-10 10:53
 

På tok för raljerande recensioner på den här siten och ingen som skriver om musik, bara deras resor till New York och Los Angeles. Skittöntigt är det verkligen!

Fjunig tjej Oregistrerad 2004-05-10 11:33
 

Sluta kommentera recesioner ni inte förmår att förstå! Asbra recension! (Även om jag ogillar musiken)

Arg Oregistrerad 2004-05-10 13:52
 

Skön bonusinfo

Mostaria Oregistrerad 2004-05-10 13:55
 

jag förstår precis vad Ola Andersson vill ha ut med den här recensionen, men jag är ledsen Ola Nöjesguiden kommer inte ringa!

Wzzzup Oregistrerad 2004-05-10 14:23
 

Varför ska alla jämt och ständigt recensera recensionerna här!?

JUMP! Oregistrerad 2004-05-10 14:26
 

Ja, kanske för att det är en s.k. "interaktiv" sida.

Medlem 2004-05-10 15:06
 

jag tror att skivan kanske är bra..

Medlem 2004-05-10 15:08
 

JUMP!: tänkt logiskt varför har de en komentera del på sidan och man inte får kommentera recentionen… att kommentera band gör man tillräckligt i deras gästböcker…

Medlem 2004-05-10 17:23
 

kan ni inte ta en lyssning på Automato?

krill Oregistrerad 2004-05-10 17:51
 

Det är lätt roligare att läsa såna här recensioner med personliga erfarenheter, än tjat om saker som ändå inte är kul. Ola är bäst, no protest.

Medlem 2004-05-10 22:13
 

bra recension. skit i tråkmånsarna

Medlem 2004-05-10 23:21
 

Har recensenterna på Dagens Skiva nån intern pretto-tävling eller?

Medlem 2004-05-11 15:35
 

Zimma: Ja. Det är nödvändigt att testa gränsen för vad en recension är då och då. Den slutgiltiga formen har inte hittats ännu. Det finns inget självklart sätt att i ord beskriva musik. Det är det som är tjusningen och utmaningen. Ibland försöker vi förändra formen för skrivandet om musik. I perioder mer aggressivt.

Pretto?

Tja. Visst. Kanske. Men varför inte?

Patrik Hamberg Redaktionen 2004-05-11 16:31
 

Ja, nu hann ju PH före. Han har redan sagt det jag tänkte säga. Särskilt det sista. Var det här pretto alltså? Kul. Inte ofta det händer mig.

Ola Andersson Redaktionen 2004-05-11 16:57
 

Känns som att det har varit en trend att skriva så abstrakta recensioner som möjligt här de senaste månaderna. Skivan var ganska B by the way, ni som undrar. Jag som hade hoppats på mer efter Armands senaste EP. 3-4 spår som var bra. Jag som gick på betyget och trodde det skulle ge mig nåt iaf men dessvärre inte.

Medlem 2004-05-11 22:55
 

Zimma: Tja, det beror ju också på hur man definierar "abstrakt". I texten går jag igenom samtliga låtar på samligen och beskriver, med några få undantag, hur de låter. Det känns som att det är svårt att bli mer konkret än så i en recension.

Ola Andersson Redaktionen 2004-05-11 23:32
 

Det är faktiskt lika roligt att läsa recensionerna av recensionerna än själva recensionen. Mer recensioner!

Kul idé med denna. Men lite väl lång, eller hur?!

funkysverk Oregistrerad 2004-05-14 08:41
 

Hifi-Klas: Yes gjorde pop, inte symf-rock 1983. Därför är de med på listan.

Medlem 2005-12-08 10:07
 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig